Vår gamle vän Sörberg som vi alldeles nyligen presenterade som vinnare av poesitävlingen har egen enligt uppgift hastigt blivit tvungen att fara till Afghanistan för att hjälpa till i kriget mot terrorismen.

Sörberg lär ha någon form av samarbete med den amerikanska armén. Hur som helst är detta inte första gången Onkel Sam kallar då landet behöver hans hjälp.

Sörberg skickar en bild över en rasslig satellituppkoppling och önskar oss lycka till  med bloggen! 

Varje kväll när jag står i köksfönstret och röker, störs jag av att barn är ute på gården och leker. Vi snackar små barn, i femårsåldern, och de är alla invandrarbarn. På min tid gick man och lade sig tidigt, men dessa ungar är ute och leker, trots att klockan är tio. Varför? Behöver inte utländska barn sin sömn lika mycket som svenska barn. Vad gör deras föräldrar? Röker vattenpipa och tittar på Al Jazeera?

Käftsmällens poesitävling är avslutad och datateknikern, hobbypoeten och kommendörkaptenen David Sörberg har utsetts till vinnare av en enhetlig jury. Priset består av en bättre begagnad bärbar CD-spelare.

Såhär kommenterar Sörberg sin vinst :

Med 18 böcker bakom mig i ämnen såsom militärt ledarskap, journalistik och poesi är jag knappast förvånad över att jag vann.

Låtom oss härmed presentera det vinnande bidraget !

"Lopporna dansar i vinden på vinden
Hopp och skutt runt gammal julgran
Den sörjer över att vara bortglömd
Som i H.C Andersens saga

Sjakaler?
Genetter?
Vet ej...
Vet du?
Nej.

Tiini tiini blong
Njaki in diskasji
Nji nji tja
Ein drai moka scuchi blang
Russian barbie girl

Vad lyssnar jag på?

Tänk om jag hade en liten liten apa
Ompaa ompaa fallerallerej
Tänk vad folket skulle stå och gapa

Tavla på G. "

 En stolt vinnare!

Motalas UFO-avdelning har gjort det igen. Vi tog med oss kameror och annan elektronisk utrustning och tillbringade natten i trakterna kring Östra Husby. Hela natten passerade utan att vi fångat nåt på bild, men bara någon timma efter att vi vaknat till, hördes ett surrande ljud någonstans ifrån. Det var Helmut som var snabbast med kameran och han tog en förträfflig bild på detta UFO, som hovrade ovanför våra huvuden. Strax efter att bilden togs, gav sig UFO:t iväg med hiskelig fart.

Jag tog en runda på stan för att köpa några burkar starköl i vanlig ordning. När jag gick mellan huskropparna hördes där ett oljud, som hela tiden växte i styrka. Snart nog begrep jag vad det var; Gatumusikanter.

Deras ihållande och tjatiga tjutande gjorde mig synnerligen irriterad och jag tänkte gå fram och säga till dem att packa sig iväg, när det plötsligt slog mig. De tutade fram meddelanden på morsealfabetet. Jag tappade hakan.

"Vi ska döda dig, vi ska döda dig, vi ska döda dig..." En rysning gick genom min kropp. Utan att vända dem ryggen backade jag undan, sakta men säkert. Jag hade tur och fick snart tag i en varuhusvakt. Jag berättade hela historien för honom, men han bara fånstirrade på mig. Det var uppenbart att han inte skulle hjälpa till.

Detta var en synnerligt obehaglig upplevelse. Nu är även gatumusikanterna ute efter mig. Jag har skaffat mig ytterligare en fiende. Stackars mig.