Mörker. Ett kompakt mörker. Ett mörker så påtagligt att man kan ta på det. Sinnessjukdom och inre demoner. Nattmaror och ångestfylld vakenhet. Fester Bestertester är sannerligen drabbad. Om detta vill jag berätta.

Medicinering och terapi; Se där vilken moteld vi förfogar över. En klockren bredsida i demonernas ansikte. Dock, detta görs inte ostraffat.

Detta är således ett nödrop från en plågad själ. Jag vägrar gå under utan kamp. Fast lite hjälp från mina medmänniskor skulle förstås sitta fint.

Neuroleptika, psykofarmaka och antipsykotika. Kärt barn har många namn. Endast dessa förrädiska preparat håller mig vid liv. Förrädiska är just vad de är, sanna mina ord. De drogar ned mig och fördunklar mitt sjätte sinne. Mitt magiska tänkande förgörs med dessa satans piller. Samtidigt är de som sagt min enda livlina. Do’h!

Jag tänker trotsa alla faror. Gå emot mina inre röster. Dessa fördömda röster. De hotar och befaller om vartannat. Men, men… Jag ska slå mig fri!

Lita på att jag kommer att gå stärkt ur detta, SÄPO:s och FRA:s offensiv till trots. Ge mig bara någon månad till, så ska jag visa vem som bestämmer. Detta är ett löfte.