Var under mina tonår (80-talet) extremt musikintresserad (och är det fortfarande). Musiken jag rockar loss till är oftast av det lite hårdare slaget. Mycket punk, några stänk Black Metal och en hel skopa med Oi!

Oi! Oi! Konstigt nog har denna musikstil sedan länge förknippats med rasister och högerextremister, ofta extremt "välfriserade" (läs: rakade). Hur kunde det bli så? Oi är sprungen ur arbetareklassen och har inget med högern att göra. De riktiga skinheadsen har hjärtat till vänster, i den mån de överhuvudtaget är politiskt medvetna.

Så; Låt oss ta tillbaka Oi-musiken från dessa avfällingar. Köp en Oi-platta och ta med den hem och kör den på högsta volym. Känn sedan hur hela din kropp tar emot detta afrodisiakum och hur hela din gråa vardag blåser bort. man blir glad ända in i hjärteroten av Oi-musik. Testa själv.

Låt oss avsluta med ett trefaldigt Oi! Oi! Oi!

En fråga föll olyckligtvis bort när vi gjorde vår "gay-intervju".

Frågan löd: Blir du sexuellt upphetsad av din egen kropp, närmare bestämt den lilla tjillevippen?

Svaret så: Nej, det blir jag då rakt inte.

Därmed är intervjuven färdig.