Författat av en skakig X

Hade ett antal vaknätter med svåra symptom. Grannarna hade gaddat ihop sig mot mig och kommunicerade med mig genom morse-koder. Dunk, dunk, dunk i väggen. Jag blev förbannad och ställde högtalarna mot väggen och krämade på med Motörhead på högsta volym. Då ringde dessa fega kräk till polisen, vilka plingade på min dörr mitt i natten.

Jag belades med handfängsel och slängdes in i deras bil. Färden bar mot PIVA. Väl framme blev det spännbälte och en spruta antipsykotisk medicin. Fan, det känns som jag skrivit det här förut. Fast å andra sidan är jag ju van vid polistransport till psyket.

Det blev in alles tre veckor på PIVA, med TV:n som enda underhållning. Har bland annat kikat på helgmålsbön från Grillby, mycket intresssant (inte!). Sedan har de otrevliga medpatienterna plågat mig med fia med knuff. Ett spel som endast faller lobotomerade i smaken.

Sedan någon vecka är jag utskriven. Det första jag gjorde efter frisläppandet var att köpa ugnsfolie, vilken jag virar runt fötter och huvud. Ett bra skydd mot bland annat tankeläsning. Väl hemma sover jag en hel del. Att återhämta sig efter en inläggning är ett drygt jobb.