Mörkrets makter har upptäckt vår lilla sida. Genast utövade man påtryckningar för att bort oss, men se, den gubben gick inte. Det enda som försvann var ett inlägg författat av Ronny. Det kan vi både ha och mista.

Vi böjer oss inte för "Makten". Vi fortsätter röra om i grytan. Du är välkommen att titta in igen, du usling som tvingade bort inlägget. Jag har ett baseball-trä och jag vet vad jag ska göra med det...

De flesta idioter (och dem finns det gott om) sitter och väntar på USA:s Coca-cola-tomte. "Ho, ho", som han låter i USA och som nu spritt sig likt gangrän till Sverige. Nä, tvi vale. Käftsmällen väntar även dem på den 24:e, fast det rör sig om en verklig man vi väljer att minnas. En hjälte. Så det så.

Karl Dönitz är föremålet för våra tårar och beundran. Herr Dönitz bar graden av Admiral och efterträdde lille Adolf som Tredje Rikets högsta höns. Trettio år har gått sedan han somnade in, fast det känns som vore det endast igår.

Han gick omvägar runt Cyklon-B-burkarna. Han hade ett krig att utkämpa, inte göra lampskärmar av judar. He was a hands-on character. Hats off to you, Charlie! Rust In Peace.

Jag pratade med en arbetskamrat om hans tid som taxichaufför. Jag imponeras av hans skrås färdigheter med adresser. Vi gick igenom en del gator och framförallt höga och låga gatunummer. Sedan gick jag hem och blev stoppad av tre reklamutdelare. De frågade efter en adress och jag kunde hjälpa dem. Eerie, I'll say!

Jag får hela tiden dessa tecken. Kan jag bara lära mig bemästra dem kommer jag att kunna förutse framtiden och kanske vinna en slant på exempelvis lotto. Dessa tankar vet psykiatrin om att jag har, men de fattar inget. Erik Bang, allmänt känd som Truxa, kan slänga sig i väggen. Vänta bara och se efter att jag finslipat min psykiska gåva.