Hej på er. Jag har ätit en semla. Semlor är gått. Har träffat Lennart och hann smeker min stjärt. Hann säger att min kropp är som en skulptur. Den är till att njutas av, säjer hann.

Personalen är snell. Får vara uppe till nio, sedan får jag Propavan. Då såver jag till tio. Ibland har jag stånd när jag vaknar.

Jag finns på msn, det är Thomas som har hjelpt mej. Adda mej säger ja. Då kan vi prata om Bamse ock andra serie tidningar. Nu ska jag äta en skorpa ock dricka kaffe. Hej då.

Har turen att ha en toppenperson som kontakt inom öppenvården. H*n bjuder verkligen till, gör mer än vad jobbet kräver. Denna person tar med mig ut och fikar, eller så tar vi bara en promenad. Det är skönt att bryta ensamheten och bara prata med någon.

Läkare känner jag stor skepsis emot, likaså vissa snorkiga mentalskötare man tvingas ha kontakt med som inlagd. De behandlar en som utvecklingsstörd och bråkig. Bara för att man inte följer deras minsta vink. De borde söka nya jobb, inom vården hör de inte hemma.

Jag är inte så lätt att tas med alla gånger, får för mig knasiga saker som att någon vill förgifta mig, t ex. Då träder min kp in och avdramatiserar och psykiskt avväpnar. Det är guld värt. Hade det inte varit för denna person hade jag nog varit inlagd igen. Än en gång: Stort tack för ditt engagemang.

Både Nils-Erik och Sune har varsin timid thailänska. Det kanske vore något att satsa på. Vår utrikeskorrespondent M Sawrangipour säljer både flickor och pojkar, alla garanterat aids-fria. Har man en tung diagnos som X finns det inte så mycket att välja på. Han är iskall på marknaden. Då återstår att köpa sig en kvinna. Inget att skämmas för, tycker jag.

Det blev en sjukskrivning igen och jag ser till att utnyttja min nyvunna fritid till max. Har nyss varit till systembolaget och handlat ryggsäcken full med öl. Det blev 14 Löwenbräu, en gammal klassiker.

Får se om jag orkar masa mig iväg till jobbet på måndag. Föga troligt, jag har ju rätt till fem sjukdagar utan läkarintyg. Ha det bra nu, så ska jag dricka vidare.