X och en vän han lärt känna inom psykiatrin var på "Highlander Inn" på eftermiddagen. X drack tre Tuborg på fat och hans vän (vi kan kalla honom Torsten) höll sig till spelautomaterna. Torsten är spelmissbrukare. Han lyckades vinna 500 kronor, men nöjde sig inte med det. Han återgick till automaterna och spelade bort allt, sedan lånade han 200 kronor av X och spelade bort även dem på några minuter.

Torsten har förvaltare och har taskig ekonomi, det är därför han försöker vinna pengar. Dock är ju spelautomaterna konstruerade så att man alltid förlorar i slutänden. När ska Torsten inse det? Det roliga är att han är ett Jehovas vittne, men när han förlorar svär och gormar han. Hans favoritord är att kalla Gud för kukskalle. Det är svårt att inte dra på munnen när han sätter igång.

X berättar att han hellre lägger pengarna på öl, även fast han också spelade idag, men han nöjde sig med runt tjugo kronor i insats. Torsten får pengar på onsdag och då bär det väl av till nån pub igen. Det vore ju chockerande om Torsten skulle lyckas hålla i pengarna.

Firma TV-tittarna samlades på söndagen för en ny film, nämligen Tennessee. Helt okej faktiskt och med Mariah Carey i en av rollerna. Två bröder, varav den ena cancersjuk, ger sig av för att finna sin frånvarande far. Det blir en del förvecklingar under deras resa och man vill hela tiden veta vad som ska hända härnäst. Den får klart godkänt. Jag tvingades torka en tår när eftertexterna rullade.

Har mått kasst hela veckan och försökt bota det med öl. Det fungerade inte. Jag lider av en djävulsk psykossjukdom betitlad paranoid schizofreni. Den har förstört mitt liv och jag påminns dagligen om mitt psykiska handikapp. Aldrig kan jag slappna av, aldrig kan jag lita på mina sinnen.

Till symptomen hör att vara rösthörare (mummel, babbel, elaka kommentarer och farliga befallningar), vara sjukligt misstänksam och känna sig övervakad. Det är de så kallade positiva symptomen. De negativa kan vara lika illa. De gör mig till en lealös zombie. För att stävja detta går jag på tunga mediciner, men de hjälper inte fullt ut.

Man har ett visst mått av styrka och tålamod, sedan tar det stopp. Då reagerar man och det har jag gjort ett flertal gånger. När man är riktigt sjuk vet man inte om det själv, därför har jag tvångsvårdats ett flertal gånger. Då blir man mer inlåst och övervakad än en fängelsekund. Det är fan inte roligt. Sedan brukar man falla ned i en depression, som grädde på moset.

Med detta i bagaget drar jag mig för att söka hjälp. Sedan har man ju ett visst mått av stolthet, dumt, jag vet, men så är det. Jag tror mig vara kroniker och den hjälp jag får förslår inte. Det känns som att jag är vid vägs ände. Något måste hända och det snart. Orken börjar tryta.

Har nyss kommit hem efter en sväng på puben. Jag brände 700 kronor på Tuborg på fat, en klassiker. Polaren hängde vid spelautomaterna och gjorde av med ännu mer, han är en fullfjädrad spelmissbrukare. Jag blev härligt full och alldeles avslappnad i kroppen. Jag blev inte ens utslängd, utan gick hem när jag ville. Eller ville och ville...pengarna tog slut. Detta ska jag göra till en vana, förgylla söndagskvällen. En annan har ju inget kneg att gå upp till.

IFK Norrköping skämde ut sig borta mot Syrianska. Det blev stryk med tre noll och var synnerligen välförtjänt. Laget uppträddde darrigt och ängsligt och lyckades inte med något. Vad är det med IFK och södertäljelag? De verkar alltid förlora mot dem.

Nordens folk är ett och samma. Våra värderingar och vårt synsätt skiljer sig endast minimalt åt. Jag känner att vi drar åt samma håll. Norge går i bräschen, då de genomskådat EU, jätten på lerfötter. Kanske kan övriga nordiska länder följa i deras fotspår. Norge är duktiga på idrott, främst vintersporter, där har de få övermän. Finland och Sverige brukar utkämpa hårda duster i ishockey, medans Danmark är en aning akterseglat för tillfället, även om de har ett utomordentligt lag i fotboll.

Pekka Mäkelä, Joar Petersen, Preben Nielsen, Brynfur Helgeson och Kalle Svensson: Förena eder. Tillsammans kan vi skapa ett tryggt och lugnt samhälle. Jag vill kunna lämna lägenhetsdörren olåst, jag vill kunna ta mina frekventa promenader även nattetid utan att riskera att bli rånad och misshandlad. Inte klass mot klass som kommunisterna förespråkar. Alla måste dra åt samma håll.

Se bortom simpla plånboksfrågor. Rösta inte för kortsiktig vinning, rösta för ditt folks bästa. Därmed är alla riksdagspartier diskvalificerade, då de utan att skämmas tar till populistiska knep och rena lögner. Jag skulle gladeligen lägga snaran runt halsen på alla riksdagsledarmöter och öppna falluckan. Är man landsförrädare måste man dö, så har det alltid varit, förutom under det dekadenta 1900-talet och 2000-talet. Låt oss ta vid där våra tidigare generationer lämnade över ansvaret till oss.

Jag hyser ingen önskan att straffa brottslingar, även om de skulle våldta eller mörda mina närmaste. Jag står över sådant simpelt tänkande. Det enda jag begär är att de avlivas skyndsamt. Sköter man sig inte, brukar man droger eller ägnar man sig åt annan kriminell verksamhet är döden enda utvägen. Det gäller att slå hårt och snart, endast då kan vi få bukt med brottsligheten. Det ska vara en ynnest att vara medborgare i Norden.

Har varit på "Asken" nu på förmiddagen. Det är ett tillhåll för psykiskt sjuka i Norrköping. Där serverades så kallade taco-rullar, två för 25 spänn, ett humant pris. Det är så kul att vara där, främst med tanke på klientelet. Alla utom jag är spritt språngade galna. De flesta riktigt illa därann. Jag har blivit en välkänd figur både bland personal och besökarna och vi brukar prata en hel del. Personalen är skojig då de behandlar mig som ett litet barn. Där tar de fel, men det är kul att spela med. På Asken kan man känna sig som ett geni (vilket jag förstås är ändå, med tanke på mitt höga iq) och kollra bort de andra "brukarna" med invecklat prat och esoteriskt svammel. Jag ska bli stammis.

It's settled. The worlds' greatest team is Hearts and it's no idle talk.