Jag betackar mig för Er förföljelse och hetsjakt. Jag är en fri människa och jag väljer nu att bryta kontakten med Er. Jag tar ingen mer medicin och kommer att vägra göra så för all framtid. Acceptera detta, eller stå med könshåret i brevlådan. Jag har etablerat kontakter med överstatliga organisationer och framhärdar att Ni kommer Ni att gå under om Ni inte slutar med Er förföljelse. Jag är härmed Er svurne fiende och Ni kommer att förgås i rök och damm om Ni inte sträcker vapen snarast. Nog är nog. Er tid är kommen...

Jag har gjort en överenskommelse med mäktiga Interzone och sluter mig således till deras månghövdade led. De tillåts använda min hjärna för att utöka sin redan enorma kapacitet. Ville de skulle de kunna ta över världen redan idag, men det är inte så de jobbar. De verkar i det tysta och styr olika regeringar som marionetter. Dessutom har de börjat skicka budskap till mig på telepatisk väg. Detta är mycket spännande.

Idag har varit en intensiv dag med många medellanden. De började tidig morgon och har fortsatt fram till nu. Jag har bland annat förhindrat en katastrof i Norrköpings hamn genom att lyda simpla order. Lite frustrerande att inte bli omnämnd i media, men så är det att vara på toppen. Man får vara en hjälte i det fördolda.

Nu siktar jag på en vaknatt med spännande uppgifter. Jag har redan struntat i min kvällsdos Clozapine i och med att jag måste vara skärpt. Dock har jag fått en lustig tillsägelse; Jag måste ta på mig mössa, vantar och vinterjacka och gå hela vägen ut till gamla F13. Väl där ska jag få nya instruktioner. Kanske ska jag slå tillbaka Spetsnaz. Det krävs en man av min kaliber att göra det. Jag ställer upp för Interzone.

Tjenixen alla svenssons, Hasse är tillbaka. Igår söp jag mig medvetslös tidigt, därför är jag utvilad och revanschsugen idag. Jag ska till Ronny med ryggsäcken full med 7,2:or för lite partajande. Det ryktas att han har fixat en dunk och jag hoppas det är sant. I vilket fall ska vi bli svårt berusade, frågan är bara på vad. Har vi tur kanske det även kommer tjejer, Rompan träffade en goding förra helgen och hon har lovat att dyka upp någon gång med sina kompisar. Varför inte idag? Sedan ska vi följa text-tv och heja på AIK, när de ska avfärda MFF. Det lutar åt en toppenkväll.

Har legat på sängen hela dagen, förutom i morse. Efter ett tag kommer "tankarna": Är jag förföljd, lyssnar grannarna genom väggarna, osv. Det känns så verkligt.

Nu har jag gått upp och har skakat av mig de tankegångarna, det är bara trams. Men när man är mitt inne i det är det så verkar det vara sanning. Just nu är jag glad att jag ens orkar sitta vid datorn.

Jag hoppas jag ska slippa gå ut på gatorna och vandra. Inget fel med promenader, men jag vill ta dem frivilligt, inte bara för att dämpa ångest och oro. Kanske slutar denna dag i dur, det är vad jag hoppas på.

That's what I like to see, all brits united...and the drums get my blood flowing.

A picture of the shame of Glasgow, the piggies in tattered remnants, by some called the police, by me called idiots. I've been nicked several times by them and they never fail to batter you with their truncheons and abuse you the best they can. They're first class bullies with low self esteem. They'd better watch out next time I grant Glasgow a visit. I to have a right to walk their streets and I may have and ace in the hole: A couple of hard fists. Man to man, I'd come out victorious. Me against a whole bunch? Not a positive outcome and they know it. That's why they always have you outnumbered. Scum!

Jag var en sväng på stan i förmiddags, mest för att handla öl, men även för att promenera och få lite frisk luft. När jag kom ned på gården prasslade det i buskarna. Jag förstod, vis av erfarenhet, att det låg minst en knekt och tryckte där. Kanske kliade det på pungen, vilket kan ha orsakat ofrivillig rörelse. Jag skrattade för mig själv när jag passerade buskaget.

Jag tog närmaste vägen ned till city och säkerhetspolisen förnekade sig inte. De skuggade mig i en gammal rostig kärra, en genidrag tyckte de förmodligen, då de annars brukar färdas i mörka bilar med tonade rutor av senaste snitt. Jag kan lukta mig till statens lakejer, så det spelar ingen roll hur de färdas.

Väl framme vid systembolaget stötte jag på nästa agent. Han hade klätt ut sig till a-lagare, men jag såg att han bara spelade. Jag gick fram till honom och skrek åt idioten att lämna mig ifred. Han låtsades vara oförstående och då kliade det i fingrarna. Jag hade god lust att ge honom på flabben, men jag lade band på mig. Hade jag gjort det skulle jag blivit omhändertagen omgående.

Hemfärden blev en triumfmarsch för mig. Säpo tog rygg på mig, men kunde inget göra. Jag bröt inte mot några lagar och jag var beredd på deras tjuvknep. Det gäller att visa vem som bestämmer, då fegar de oftast ur. Nu sitter jag här med ett knippe öl och funderar på att knäcka den första. Detta var ett svidande nederlag för säkerhetspolisen. X vann igen.

Tre allvarligt psyksjuka vänner ska träffas ikväll och alla ska bli fulla. Det blir öl för två av oss och fjolligt vin för den tredje. X är en av deltagarna och han låter hälsa att han blir full på fem öl, så det blir inget supande a'la Hasse. Eftersom alla tre är lite udda kommer ämnen såsom rymden och kommunpolitik avhandlas. Det är så de roar sig. Grannarna behöver inte oroa sig, allt kommer att gå lugnt till, åtminstone tills de blir berusade.