Hello again. This is your loyal English Bob. I'm already gearing up for our match against some smaller outfit from former Yougoslavia, or how the hell it's spelled. A qualifier for participation in Europe next year. Make me proud...and I know you will. I'd like to close with the lyrics from one of our nation's best songs ever.

We're on our way,
We are Ron's twenty-two
Hear the roar,
Of the red, white and blue

This time, more than any other time, this time,
We're going to find a way,
Find a way to get away,
This time, getting it all together

To win them all,
It's what we'll set out to do
We have a dream,
We know you're sharing it too

This time, more than any other time, this time,
We're going to find a way,
Find a way to get away,
This time, getting it all together

We'll get it right
This time, get it right,
This time

It makes you wonder,
It makes you proud
To play for England,
And hear the crowd

As we're marching
On towards victory

This time,
This time

We're on our way,
We are Ron's twenty-two
Hear the roar,
Of the red, white and blue

Jag var på porrklubb häromdagen. Inträdet var 500 kronor, väldigt saftigt, men kanske fick jag valuta för pengarna. Det bjöds nämligen på dans, en väldigt eggande sådan och jag stoppade in en hundralapp innanför trosorna på en av dansöserna. Till det tog jag en öl och den kostade 110 kronor. Sedan fick jag ett förslag, jag kunde köpa mig en avsugning. På frågan vad det kostade blev svaret 3000 kronor. Jag häpnade. Aldrig att jag lägger så mycket pengar på en kort stunds njutning, då runkar jag hellre. Visst var det intressant att bevista detta evenemang, men det finns gränser för hur mycket jag är villig att spendera. Jag nöjer mig med porr på TV-1000 i fortsättningen.

Agenter har förgiftat mitt vatten med radioaktivitet. I dagsläget vet jag inte om fler är drabbade, men det verkar troligt. De senaste dagarna har jag tvingats dricka läskeblask istället och jag råder den oroliga att göra detsamma. Förmodligen är detta allvarliga angrepp sanktionerat av Omnicron.