Mår så jäkla bra. Jag har dragit ned på min medicinering på eget bevåg. Jag är ju felaktigt stämplad som svårt psykiskt sjuk och detta bevisar att jag har rätt. Tar jag föreskriven dos kommer jag knappt ur sängen och när jag gör det är jag slö i överkant. Det enda negativa är att fähundarna inom säkerhetspolisen på något sätt får reda på mitt minskade medicinintag och skickar röster med telepati in i mitt huvud. Men en annan har ju ett par Sennheiser-hörlurar. Jag drar på stereon för fullt, så stör mig inte rösterna nämnvärt. Jag är fullt frisk, det är psykiatrin som befolkas av sjuka individer.

För förrädare finns bara ett slut, i änden av ett rep. Det finns 349 uttalade fiender till Sverige, samlade i en byggnad i Stockholm, men många fler i våra kommuner. Ibland kallar de sig moderater, ibland centerpartister. Sak samma, en förrädare är en förrädare, oavsett namn och fernissa.

Starta ett nytt statligt verk som effektivt kan ta hand om detta avfall. Varför inte kalla det Statens eutanasiinstitiut? Där tar jag gladeligen ett chefsjobb, jag är beredd att jobba den övertid som krävs för att komma tillrätta med problemet.

Jag kokar av ilska närhelst jag ser en lismande politiker på TV, eller hör dem bräka i radion. Dock tänker jag inte begå våldsbrott mot någon. Jag vill bli kvitt hela bunten och bakom galler gör jag ingen nytta.

Svensken är ännu inte helt förlorad, än finns det folk som är villiga att kämpa och fler som kan väckas. Ett hårt jobb väntar, men det ska gå att återerövra landet från vår tids pestråttor. Tänk när jag var barn, då existerade folkhemmet och folk levde i harmoni med varandra. Sedan kom demonen som efterträdde Erlander och vägen till fördärvet anträddes. Jag må börja bli till åren, men jag när mitt hat med omsorg. Än kan jag forma handen till en knytnäve. Slå hårt!

Var ska man bege sig om man är festsugen och det är måndag? Norrköping är rena Saharaöknen, i stort sett inget ställe är öppet efter elva på kvällen. Hängde på mitt stamlokus tills de stängde, då var min möjligheter än mer begränsade. Det blev några hamburgare, sedan erkände jag mig besegrad. Nu sitter jag på kammaren och sörplar öl. Visst smakar de gott, men jag vill berusa mig offentligt, spilla öl på folk och bete mig odrägligt mot kvinnor. Det var väl själva fan att man bara ges två chanser i veckan.

Det är med bestörtning jag upptäckt att sidan "Skitgrisen" ligger nere. Den skapades av en bekant till mig och har aldrig hymlat med sina åsikter och mål. Polisen är med all rätt ofta måltavla och nu kan grisarna ha fått nog. Sanningen svider. Jag har försökt nå grundaren telefonledes utan framgång och man kan anta att han sitter i förvar hos polisen. Denna attack mot yttrandefriheten är skamlig, men inte förvånande. Vi lever i en skendemokrati. Jag ska forska vidare och kanske kommer jag sanningen på spåret. "Skitgrisen" behövs och den har all rätt att existera, även om man inte håller med om det som skrivs. Nätet är regimkritikernas sista bastion.

Idag är det femtio år sedan paret Betty och Barney Hill blev de första officiella personerna att bli bortförda av utomjordingar. De var på väg hem från Canada när de fick se mystiska ljus i skyn. Det var början till en skrämmande, men även spännande, närkontakt med främmande väsen. Betty har blivit intervjuad ett antal gånger och den nyfikne kan se en hel del på youtube. Hennes historia är för bra för att vara fejk, jag tror på vartenda ord. Tyvärr har båda två gått bort, men deras upplevelser lever kvar. Utomjordingarna är här.

Jag har roat mig med att slita bort könshår den senaste tiden. Grova och svarta sådana. Dessa har jag sedan slängt i en påse. Nu börjar den bli full och jag vet inte riktigt vad jag ska göra med samlingen. Kan jag sälja den på nätet? Är någon här intresserad? Där finns nog med material att sticka en lusekofta och kanske även borst kvar att få ett par värmande vantar av. Det är fantastiskt att se hur fort håren växer tillbaka. När de överstiger två centimeter drar jag loss dem. Nu känner jag mig som en nyplockad kyckling. Rakhyvel är för fegisar, jag använder fingrarna. Låt mig veta om du är intresserad, min produktion är till synes oändlig.

Det har varit en söndag i spelandets tecken för min vän. Det började på morgonen, runt halv tio. Vi tog ett par bärs, sedan pantade vi burkar för 189 kronor. Puben vi skulle till öppnade inte förrän tolv, så vi köpte några folköl var och sög i oss dem på stan. Sedan väntade vi otåligt utanför ingången till lokalen. Väl där gjorde vi av med hela summan på kort tid och jag gick slokörad hemmåt. Var så less på allt att jag lade mig på slafen och sov flera timmar, sedan ringde jag min vän. Han var fåordig, men berättade att han gjort av med 2500 kronor sedan senast. Allt försvann på Jack Vegas-maskinerna. Han är otrolig, vinner man blir det endast småsummor, storkovan lyser med sin frånvaro. Var fick han pengarna ifrån? Såvitt jag vet var han lika pank som mig. Förmodligen stal han dem från sin mamma. Han får en smärre summa från sin förvaltare på måndag och jag antar att den går raka vägen i gapet på spelmaskinerna. Rätt åt honom. Låt honom svälta och vara utan öl och cigg, då kanske han lär sig. Jag känner inte längre sympati för honom, endast förakt. Han är en dåre, en oförbätterlig dåre.

It's time once again, the Old Firm will square off at Ibrox on Sunday. A chance for Rangers to pull away early in the season. As an ardent and proud Brit I of course side with the boys in blue, rather than the Bhoys in green and white. My dear friend Boab will attend the game and I'll have continuous contact with him. Eeeh...then again, maybe not. How the hell would he hear me over the cell? I'll have to bite my fingernails and wait for him to make it back to the pub after the game. It won't be an easy win, but I expect Rangers to come out victorious. It's always nice to smash Celtic.