Jag vill inte verka nipprig, men något konstigt har hänt mina tummar. Den ena började ömma då det stod klart att jag skulle få sysselsättning på ett snickeri. Slump eller inte? Ömheten utvecklades till ett varande sår, kroppens sätt att stöta bort främmande föremål. Kanske kommer detta föremål från Zeta Reticuli.

Veckorna gick och det torde stått klart för alla att jag inte hade några baktankar, jag ville bara ha något att göra om dagarna. Då läkte såret på tummen ihop på ett par dagar.

Nu har ett identiskt sår uppträtt på den andra tummen. Ömhet först, sedan ett fult sår. Jag förstår inget, jag har ju levt mitt liv som jag brukar. Inget uppseendeväckand med andra ord.

Det påminner mig om när jag var på en begravning. Min armbåge hade svullnat upp och jag blev tvungen att tappa den på vätska. Jag fick hälsa på prästen med vänster hand, precis som satanister gör. Då förargade jag Gud.

Jag har funderat och tänkt så det ryker ur öronen. Låg ett par timmar på sängen tills nyligen. Jag finner dock inga svar och inga orsaker till varför jag drabbas. Här ligger en hund begraven.

Jag vet inte vad som har hänt, men min kroniska diarré har försvunnit. Den har inneburit vuxenblöjor, ett stort obehag. Jag kan stolt meddela att sedan i fredags är det riktiga korvar som kommer ur min ändtarm. Jag blev såklart väldigt glad, men valde att hålla det hemligt ett par dagar, för kanske var rännskitan tillbaka dagen efter, men så är inte fallet. Nu klämmer jag ur mig muskulösa doningar en gång om dagen och jag älskar det. Jag har ringt runt till alla jag känner och berättat om min lycka. Tror bestämt jag retirerar till hemlighuset med en god bok.

Hej på er, kära internet-kamrater. Som kommendör i UFO-Sverige blir det en hel del resande, det tycks alltid finnas någon lokalavdelning som behöver styras upp. Det blir många mil i min trogna Volvo Amazon runt vårt land.

Helgen som kommer ska jag till Norrköping och jag har redan packat hårdhandskarna. Jag ska träffa ledarna, vilka ni bör känna väl till, i all fall till namnen om ni är bekanta med denna blogg. Det nya är att jag tar med mig min knasiga lilla fru.

Efter mötet har jag nämligen lovat min toka att bjuda på thai-mat. Själv är jag inte mycket för starka kryddor och annat krafs som brukar serveras, men då jag är en kärleksfull make bjuder jag frugan på skiten. Jag kan alltid stanna till vid ett gatukök för en hederlig varmkorv om thai-skiten inte faller mig på läppen.

Som tack förväntar jag mig ett civiliserat bemötande från lilla, lilla Phain. Inga uppstudsigheter och inget grälande. Vi ska bli ett par som alla andra, där frugan vet sin plats. Jag är så storsint att jag saknar ord. Kanske ses vi i Norrköping.

Arg Motala-bo

Härom natten kom De till mig. De lämnade ett konstigt sår på tummen och genomförde experiment på mig. Nu får det vara nog. Jag har beslutat mig att sova i omgångar, allt för att försvåra för agenter och utomjordingar. Det innebär att jag redan fått min nattsömn och kan lägga all kraft på att freda mig. Går omkring med två knivar på mig, en för varje hand. Jag ger mig inte utan strid.

Eftersom det var fredag i går festades det intensivt på de flesta håll i Norrköping. Här är ett axplock från vad som hände.

Herr X: Var med filmklubben, fast vilken film han såg minns han inte. Tacka tolv Bellman för det.

Lennart K Lindström: Experimenterade med olika kondomer i hemmets lugna vrå. Måttligt berusad på fjolldricka likt likör.

Hasse: Fredagsmys hos Sirppa med tillhörande snaps. Vrålfull redan vid elvasnåret och blev nekad taxiresa av chauffören. Han fick vackert stanna hemma.

Bosse Rulltårta: Drack Black Russian hela kvällen och ringde 53 samtal till sitt ex, hos vilken han har besöksförbud.

Så går det till när UFO-Norrköping ställer till med fest. Att avdelningen ens kan bidra till forskningen ter sig som ett mysterium.

Vår käre M Sawrangipour, bloggens mest avlägsne medlem, har hört av sig. Han tillbringade en tid i norra delarna av Thailand, där han hade närkontakt med landets exotiska djur. Där fanns enorma spindlar, läbbiga larver och färggranna fåglar. Det som fascinerade M mest var dock den inhemska apan grobianen. En högljudd och starkt revirtänkande primat.

Grobianen är som du kanske vet fridlyst, så det enda herr Sawrangipour knäppte med var kameran. Att skåda denna apa i frihet var mäktigt, hälsar M. "Vilken skillnad på de understimulerade exemplaren som vaggar fram och tillbaka på Bangkok zoo. Låt djuren vara, de far illa av trånga burar, där de visas upp för allmänheten. Grobianen bör få behålla sin del av landet, människan kan tränga ihop sig i storstäder. Det finns plats för alla".

Går upp halv sju och tar en öl, sedan till Söder tull och tvåans spårvagn till Eneby centrum. En kort promenad senare är jag framme.

Arbetade tre timmar effektiv tid (8.00-9.30 och 10.00-11.30)

Till Thapperska för att titta på när de andra spelar innebandy. Skjuts med minibuss till mitt hem.

Puh! Efter en sådan mastig dag är jag väl värd de öl jag dricker nu och den fylla de kommer att skänka. Jag måste få mina sköna pauser, bli härligt lullig.

Det är ju jobb i morgon och jag har redan missat ett antal arbetsdagar i år. Det suger i tarmen oavsett veckodag, så det får bli en kompromiss. Jag tar spårvagnen hem till Ronny för en snapsafton så snart jag skrivit klart detta. Då bör jag hinna bli skönt bombad i huvudet och hinna med i alla fall några timmars sömn innan jobbet. Rompan är ju sjukskriven, så han kan festa när han vill. Han är rena rama Alexander Lukas.