Samlingen för Oberoende Seloter tar ingen semester, eller lägger ned plakaten. Vi fortsätter kämpa, då vår kamp är nödvändig för Sveriges överlevnad. Eventuellt ska vi trycka flygblad, men det är dyrt, så i nuläget nöjer vi oss med handskrivna lappar.

Vårt mål är en plats i riksdagen, man måste sikta högt och inte nöja sig med en ny medlem lite då och då. Vi ska nå ut till hela vårt försoffade folk. Varhelst du ser en SOS:are vet du att det är en kompromisslös kämpe, en sann revolutionär.

Vi vill ha ett Sverige som på femtio- eller sextiotalet. Ett land med stora planer, ett land med framtidstro. Ingen splittrande klasskamp, vilken avgrundsvänstern förespråkar och inget utsugande moderat-style. Alla ska dra åt samma håll. Lyft Sverige ur kloakens helvete och gör det idag. Än finns det hopp.

Hej på er, det är Sune som tar sig tid att blogga, som det heter. Saken är den att jag fått ett erbjudande jag funderar över. Det rör sig om ett köp av en så kallad mobiltelefon. Jag har ju klarat mig bra med min riktiga telefon, den i hallen, ni vet, fast man vill ju hänga med och dra nytta av de senaste tekniska landvinningarna.

Med mobiltelefonen kan jag vara tillgänglig när jag är ute och spanar i skyn, eller när jag går till konditoriet. Det låter frestande. Killen som säljer telefonen vill ha 2000 för den, men då går det inte bara att ringa, det finns en funktion till.

Man ska med denna modell även kunna skika textmedellanden till andra med mobiltelefoner. Först rynkade jag på näsan, men nu har jag ändrat mig. Kan ju vara praktiskt när man vill kontakta kända pratkvarnar och slippa höra deras ältande och livshistoria. Jag tror bestämt jag slår till. Så får det bli.