Jag har nu åter låst in min lilla tokstolle till fru i källaren. Gissa om hon kommer att sova gott, ty hon har varit synnerligen upptagen.

Dagen började med tånagelklippning, en rejäl dust. Tokan till fru stack hål på en tå och blev så skärrad att hon slog ögat i badkaret och har nu en präktig blåtira. Sedan kom trimmern fram, vilken gick hårt åt rövhåret. Sedan blev det en avsugning och efter det marsch ut i köket.

Lilla Phain hade den enkla sysslan att tillaga en pyttipanna, men resultatet blev inte helt lyckat. Det gick att äta, men mammas variant var mycket godare. Jag förklarade att Phain kommer att halka omkull och slå sig om inte hennes matlagningskonst närmar sig den normala.

Nu är allt lugnt i huset och jag har plockat fram några flaskor med starkt innehåll. Jag behöver kvalitetstid för mig själv, det frestar på att vara gift med ett thai-luder. Phain väcks nio i morgon, då ska hon fixa rostat bröd och jag ska lösa melodikrysset. Livet med en liten fru kan vara ganska gott ibland.

Ångesten klöser i min själ. Vänjer mig aldrig, trots att jag är van vid den. Som tur är har jag fina piller jag fått av min psyk-doktor och de ska jag smälla i mig snart. Har även Theralen, men den sparar jag till senare. Inte roligt att knapra medicin varje dag, men är man galen så är man.

Jag skrädde inte orden i morse, jag stormade in till chefen och slog näven i bordet. Jag talade om för honom att jag inte accepterar att bli spionerad på och gav honom en chans att ringa Säpo och meddela att han lägger ned sin illassinnade spaning på mig. Han må få bra betalt, men vill han behålla hälsan måste han genast sluta. Jag finner mig inte i vad som helst.

Jag fick ett läbbigt samtal igår, en djävulsdyrkare ringde upp mig. Vi kan kalla honom Andreas Bark och han är en mycket obehaglig typ. Han välter gravstenar och frossar blodpudding, precis som Hin Håles hantlangare alltid gör. Tydligen är han gramse på mig och han hotade med stryk om jag inte föll till föga och gjorde som han sade. Nu är det jag som ringer polisen, aldrig att jag låter djävulsdyrkare mörda och stycka mig. Ser du en långhårig slusk kan det vara Andreas. Gå då omvägar runt honom.

Fy fan, en hel dag på snickeriet. Kom hem vråltörstig och var i skriande behov av starköl... efter starköl, efter starköl. Kruxet var att boendestödet skulle komma till mig klockan fem. Fylla eller lydigt bli hunsad av kommunens fotsoldater. Funderad i kanske en minut, sedan var strategin klar. Åt helvete med boendestödet. Det plingade på dörren och jag tittade oroligt i titthålet. Fem minuter var allt som krävdes, sedan gick tanten. Yabbadabbadoo! Fram med plånboken, sedan raka vägen till systembolaget. Nu läskar jag mig som det anstår en dag med ledig morgondag. Jag ska bli svårt berusad och ingen sosse i världen kan hindra mig. Mitt humör stiger med promillehalten. Up yours and doon the hatch! Nykter kan jag vara en annan dag.

Äntligen var det måndag igen och öppet som vanligt på systembolaget. Två starköl och lite whisky var allt jag hade på söndagen, så ni förstår väl hur jag lidit? Det blev extrastarka öl, tolv stycken och av dem är kanske hälften kvar nu. Jag ska dricka mig medvetslös och drömma söta, fluffiga drömmar. Vardagar kräfva dessa drycker. Tjosann!

Jag har varit skyldig personen bakom "skitgrisen.se" en summa pengar en tid. Hade tankar på att blåsa honom, men idag hände något mycket obehagligt. Två bastanta herrar sökte upp mig på jobbet och svor och levde rövare. De sa bland annat att jag skulle hamna i rullstol om jag inte betalade. De ledsagade mig in i omklädningsrummet och väl där fick jag tömma plånboken. "Inte en gång till", blev deras avskedsord. Nej, att stå i skuld är ingen höjdare.

Det blev en femteplats för allas vårt IFK Norrköping och 52 inspelade poäng. Mer än väl godkännt måste jag säga. Det har varit en härlig säsong, men nu är den slut. Fotboll, det är sporternas sport, det. Nu hoppas jag att IFK kan omgruppera och slipa på sina kvaliteter och komma ut vrålhungriga på framgång nästa år. Det är roligt att vara en vitblå supporter. Tack, alla spelare.