Efter att ha druckit några glas punsch och whisky samt ätit en utsökt princessbakelse gick jag ned i källaren för att utföra mina manliga plikter gentemot min fru. Hon låg i fosterställning på den där madrassen jag hittade på Hirstads sopptipp på nittiotalet och jag skakade varsamt liv i henne.

"Sexy time", blev mina ord till henne, en fras hon är välbekant med efter sina år som glädjeflicka i Patong Beach. Hon drog av sig sina smutsbruna underbyxor och ställde sig lydigt på alla fyra.

Penisens beskaffenhet är för mig okänd, då jag har ett sundt förhållande till denna. Därför kom det som en chock när jag erfor att den icke reagerade på varken smekningar eller åsynen av en apelsinhudad gulingröv.

Jag kämpade på i flera minuter, sedan gav jag frugan en örfil och gick ilsket tillbaka till herrummet och hällde upp ännu en whisky. Jag förstår nu att det är lokalpolitikerna i staden som jävlas med mig.

Jag röstade på Ny demokrati när det begav sig, jag snäste åt en Amnesty-värvare 86. Detta glömmer inte makten. Nu har man medelst strålkanoner gjort mig impotent. Nåja, min tjillevipp må vara sladdrig, men mina knytnävar är hårda.

Kampen mot socialdemokraterna har nu trappats upp, jag kommer att avslöja allt jag vet om dessa pseudokommunister och bevisa bortom allt rimligt tvivel att Palme tog en springnota på Statt i Härnösand den där kyliga novemberkvällen 1973. Handsken är kastad och handen är knuten.

MVH/Arg Motala-bo