Vår vän Calum Stewart är på fyllan och skickade nyss denna godbit. Han ränar dagar, veckor, månader och år tills Rangers är tillbaka där de (enligt honom) hör hemma.Nåja, vem avskyr inte Celtic?

Inga mediciner har passerat mitt svalg på länge, om man nu inte räknar benso. Bensodiazepiner tar jag för att förstärka fyllan, men tunga piller såsom Clozapine har jag nolltolerans emot numera.

Jag har inte varit inlagd sedan 2010 och inte fan kommer jag att behöva bli inlagd i framtiden. Friskus och svetto, det är jag. Jag är frisk, men svett, då jag dagligen kämpar mig hem med tunga påsar innehållande öl. Den enda gången jag tänker på min schizofreni är när jag hämtar ut gratispengar, då jag lurat samhället att jag är för sjuk att arbeta.

Jag lever såsom en baron på 1700-talet, jag disponerar min dag som jag behagar. Jag kan vakna en tidig morgon och titta på klockan och inse att jag kan ta en stilla runk utan stress för väntande åtaganden. Sedan kanske det blir några frukostöl och efter det sängen igen. Schizofreni, det är grejer, det. Följ mitt exempel, uppsök vården och klaga på demoner i huvudet. Swisch, swosch, sedan är pensioneringen ett faktum.

Jag hänger ju en del med a-lagarna och de är ett skönt gäng. Roffa, Pelle Sjöman, Ante o hon den där slitna o lönnfeta damen, tror hon heter Pernilla.

Eftersom jag har slutat knega har jag börjat traska ned till stan på morgonkvisten, eller till Ria-byrån (heter det så?) om jag är ännu tidigare. Det är ett schysst ställe för missbrukare där man får gratis mat. Jag är ju ingen missbrukare, endast storkonsument, men käk utan att pröjsa tackar man ju inte nej till.

Tiden innan systembolaget öppnar är trevlig. Vi snackar och skämtar och vissa av oss har till och med planer för dagen, vilka redogörs in i minsta detalj. När klockan närmar sig tio dras vi som styrda av en högre makt till Drottninggatan där bolaget i innerstaden ligger. Man slänger förväntansfulla blickar på växelvis klockan och ingången till systembolaget.

Väl inne brukar jag nappa åt mig max sex öl, man vill ju inte att snuten ska komma på en med kanske det dubbla och sedan hälla ut allt. Liten ranson - drick, in och köp nytt, liten ranson - drick, in och köp nytt. Så håller det på.

Jag hade inget emot mina arbetskamrater på mitt sista (?) jobb, men de kan inte mäta sig med grabbarna (och de enstaka brudarna) på parkbänken. Inte ens om man gör i byxorna blir man hånad, de flyttar sig bara en bit bort, så fortsätter vi dricka. Skiter jag på mig någon dag kan någon annan göra det nästa.

Att själv kunna disponera (nästan) hela dygnet som jag behagar är härligt. Dock måste jag visa upp mig på arbetsförmedlingen, men jag har köpt en krycka (aj, aj, min dåliga rygg) så illusionen är total. När jag blir förtidspensionär är mitt liv fullbordat. Tänk om jag bara insett vansinnet med förvärvsarbete några årtionden tidigare, men bättre sent än aldrig. Skål på er, era jävla arbetsmyror.

Hälsningar Hasse

Så kom det då, avskedandet, vilket lurat runt hörnet länge. Vår Hasse har nu fredag varje dag och han var inte speciellt nedslagen när Käftsmällen fick tag i honom.

"Jag väntar på besked från Försäkringskassan om livränta för min dåliga rygg. Får jag stålarna blir det en ny Cheva och de lite finare whiskysorterna. Sedan blir det att hänga på krogen om dagarna, mycket schysstare än att svettas i en verkstad. Min framtid ser ljus ut".

Hasse är inte mycket för svenssonlivet, han vill ha kul medan han lever. Vi håller det högst troligt att han har just det, kul. Skål på dig, gamle vän.

Blev det vinst mot irländarna? Är en smula förvirrad. Stina o Magnus hade en romans...

Jag kan stolt meddela att jag drog upp min största fisk på flera år, en gädda på 16,2 kilo, i förmiddags. Jag fick kämpa en bra stund, men till sist låg den i båten. Sjön var Lillfnasen i norra delen av länet och där har jag fått bamsingar förr. Nu blir det ugnsstekt fisk, fisksmörgåsar, fiskbullar och annat gott flera dagar framöver. Det blir att göra ett Mensa-test nästa vecka, jag förväntar mig en rejäl förbättring från förra gången. Synd bara att jag glömde kameran hemma, men ni får helt enkelt lita på mig, min fiskehistoria är sann.

Det är nu en enig syn på aliens bland oss med öppna ögon, 47 olika sorters utomjordingar kommer hit frekvent. De allra farligaste är inte rymdödlorna, det är de så kallade shape shifters vi måste akta oss särskilt för. Jag avslöjar här med darrande hand att jag råkade ut för en typisk sådan under gårdagen/natten.

Jag festade loss på puben God vän i sällskap med Norrköpings mindre lyckade individer. Naturligtvis hade jag laddat hemma med Sobril och snaps och mådde toppen. Då såg jag henne, en våldsamt attraktiv kvinna med väl tilltagen byst. Vi började prata och hon sa sig heta Anita och att hon kom från Eneby. Jag är aldrig i Eneby, så jag förstod inte att "hon" ljög.

Jag borde ha anat oråd eftersom hon varken ignorerade mig eller gav mig en örfil, men det kändes så häftigt att prata med en kvinna, man har ju hört om godsakerna under kläderna. Det slutade med att vi tog en svarttaxi (Hamid är väldigt skicklig även på fyllan) hem till henne.

Jag är ingen skrytmåns, men ni förstår väl hur vi tillbringade natten? Jag somnade sedan utmattad i hennes säng och drömde härliga drömmar. Klockan tio på morgonen förändrades allt.

"Anita" släppte garden i sömnen. Bredvid mig låg inte den där smärta bystdrottningen med villiga läppar, snarkandes på den smutsgula madrassen fanns en varelse så hiskelig att det vände sig i magen. Jag hade blivit lurad, jag svalde inte bara betet, hela fiskespöt låg i min magsäck.

Jag klädde på mig i en hastighet som skulle gjort Stålmannen avundsjuk, sedan joggade jag hemåt med vetskapen om att jag förråt mänskligheten och att min svendom på sätt och vis fortfarande var kvar. Det är inte samlag att föra in penis i en utomjordings kloaköppning, det är ett smutsigt trick av våra ovälkomna besökare värdigt en socialdemokrat.

Ska du nödvändigtvis gå på lokal, gör det då med fötterna inlindade i aluminiumfolie. Se också till att lyssna till rösterna i ditt huvud, de vet mer än du tror. Hur fan tror du Nixon kom till? Just det, genom könsumgänget mellan Hashdu-Min-Ling från Andromeda och Cletus Bannon från Alabama. Visa snorren endast för Hustler, annars vet man aldrig hur det slutar.

Slet i verkstaden med fem timmars effektiv arbetstid. Sedan hem och göra en Hasse: Två snabba groggar, sedan iväg till träffpunkt Asken. Behöver jag nämna att virket i glaset endast svagt färgade spriten, det mesta var just sprit?

Jag umgicks med bottenskrapet i Norrköping i flera timmar och briljerade med mitt knivskarpa intellekt och min utsökta verbala förmåga. Att platta till psykfall är verkligen hälsosamt och stärkande, det har jag gedigen erfarenhet av.

Jag lekte hem tipspromenaden som stod på schemat och vann ett skräppris, men det duger till present åt syrran. Femton kronor, vilket jag lade på mat och dryck, räcker till en utsökt öl, att lägga så mycket pängar på en present är vansinne.

Jag har smittats av aliens, jag är bara tillfälligt drabbad av schizofreni. De andra besökarna på Asken, de är verkligen sjuka. Obotliga miffon. Jag har ett stort bekräftelsebehov och jag får mitt kvantum varje tisdag då det är kvällsöppet. Above and beyond... X rules supreme.

MVH/Herr X