Jag tänkte besöka Mötesplats Asken, tillhållet för stadens sinnessjuka, under tisdagen. Hade ett par timmar att slå ihjäl innan öppningsdags, så jag drack några öl. Jag lovar att jag hade läget helt under kontroll och vinglade inte alls under promenaden dit.

Väl framme på innergården där lokalen ligger blev det några bloss och samtal med de andra trasiga själarna. Jag halade fram en plunta och erbjöd de andra en sup, men ingen nappade. Då satte jag den till munnen och drack girigt de dyra dropparna. Naturligtvis öppnades då dörren och en kärring ur personalen spännde ögonen i mig.

"Åk hem, här har du inget att hämta i ditt tillstånd". Bla, bla, bla, bla... Jag slängde en rykande fimp på henne, gav henne fingret och gick sedan därifrån. En kväll utan umgänge med sinnesslöa kan vara... alldeles fantastisk. Inte visste jag att man var tvungen att vara absolutist för att få tillträde till kommunens verksamhet för psyksjuka. Mötesplats Asken noll, vardagsfyllan ett.