Jag fick oväntat besök, en kille jag lärt känna på torken. Jag hade inte starkvaror hemma att bjuda på, det jag hade skulle ju räcka till mig själv. Det blev ett telefonsamtal till Goran, en jugge som alltid kan fixa sprit. Det tog en timma, sedan hade jag en flaska från främmande land i handen. Problemet var bara att han skulle ha 350 spänn för den. Inte underligt att hans land gick åt pepparn med den mentaliteten. Fy fan!