Huset där jag bor är L-format, så när jag sticker ut huvudet från mitt köksfönster och vrider det en smula till höger har jag full insyn i en rad lägenheter. Våningarna är tre till antalet och gissa om det förekommer en hel del grejer där.

Längst upp bor en invandrare, en jugoslav. Han tycks vara arbetslös, för jämt när jag tittar till honom sitter han framför datorn. Han till och med äter framför den. Idag såg det ut som potatismos, i alla fall om jag ska lita på min kikare av märket Nikon.

På mellanvåningen har vi herr och fru Almgren, ett äldre par. De brukar sköta sig, men jag minns i somras när damen gick omkring i underkläder vid ett flertal tillfällen. Det var inte vidare trevligt och jag funderade på att ringa störningsjouren.

Längst ned har vi det svarta fåret, en kvinna jag vet både namn och ålder på. Hon är ensam skriven på adressen, men ofta har hon herrbesök, så även ikväll. Nyss satt de alldeles intill varandra och mannen smekte hennes mage och lår. Jag noterade hur det flimmrade genom fönstret, så jag antar att de såg på TV. Inte ens då kan de hålla sig ifrån sitt snuskande.

Kan inte folk försöka sköta sig, bor jag i Gomorra, eller? Dessutom har mina nabor dekadent sena vanor, exempelvis juggen släckte inte ned förrän halv tolv igår. Halv tolv! Här gör man sitt bästa för att vara en oförvitlig hyresgäst och så får man dras med slödder som vill sänka en till deras nivå. Det lutar åt en ärlig och rakryggad insändare i lokaltidningen.

MVH/Ilsken Norrköpingsbo

Kamporganisationen SOS lever och frodas, tro inte annat. Kanske har du eller någon du känner fått ett flygblad från oss. Vi finns över hela landet och aktiviteter sker ofta och regelbundet. Ett exempel är ett papper med spännande text om hur vår kontakt med utomjordingar bör ske på regeringsnivå, upptejpat vid Ropstens tunnelbanestation av en orädd aktivist.

Ledningsgruppen har informerat medlemmar och sympatisörer om vikten av god ekonomi, så att vi kan påverka riksdagsvalet till önskat resultat. Detta vann omedelbart gehör och nu är vår ekonomi synnerligen god.

Några exempel följer. Britta skänkte 50 kronor. Jens i Laholm skänkte 100 kronor. Patte skänkte 100 kronor. Listan kan göras riktigt lång. Det känns verkligen bra att ha ett fotfolk som brinner för kampen och gör vad de kan för att hjälpa till.

Nu ska vi ägna morgondagen åt att fundera på hur vi ska använda våra pengar. Idéerna är många och lita på att vi kommer att dra maximal nytta av vår välfyllda kassa. Nu kan vi äntligen sätta press på regimen på allvar.