Det blev en sväng till sillstryparen för inköp av tilltugg, då det jag hade ätits upp av min glupska lilla fru. Jag letade länge och väl efter Franssons Hårda, det bästa märket, men de stod icke att finna.

Jag konfronterade då en anställd, han heter Mats och är yngsta barnet till makarna Nilsson i 36:an. Denne Mats visade sig vara totalt värdelös och jag fick nöja mig med en påse av Coops eget märke.

Om sanningen ska fram var de helt okej, speciellt om man doppade dem i kaffe, men det är inte det som är det viktiga. Jag kräver att själv få välja fritt, inga sovjetfasoner här inte, där man gladeligen äter mögligt bröd för sin överlevnad. Utökar inte min lokala affär sitt sortiment har denne beträtt en farlig väg. En väg som leder till en slutgiltig uppgörelse.

MVH/Arg Motala-bo