Jag drog på mig broddarna för att ta mig en stärkande promenad. Hann precis ut på trottoaren, då såg jag det: gul snö. Det var en ansenlig mängd urin som låg bakom missfärgningen och jag förstod direkt vad det handlade om. Makarna Svensson hade låtit sin hund förorena vid min infart i vad som bäst beskrivs som ett politiskt attentat.

Svenssons har en lång historia som del av socialdemokratins smutsiga följe. Jag minns Gunnar Svensson och hans roll i lockouten 1980 när Palme genom LO lamslog landet. Då mådde denne sovjetfanatiker som en prins och förmodligen fick han en slant av namnen Gunnar Sträng för sitt lojala arbete att torpedera Sverige, ty han köpte en sprillans ny Audi i samma veva.

Över trettio år senare håller denne Gunnar fortfarande hatets låga brinnande, herr Svensson är nämligen inget annat än en socialdemokratisk huligan, en skurk uti fingerspetsarna. Det var folk som han som fick mig förtidspensionerad. Kissattacken mot mig förvånar således icke, men lita på att den förargar.

Jag ruvar på en storslagen hämnd där en insändare bara är första steget. Handsken är kastad och jag kommer att släppa lös hela min helvetiska arsenal mot Svenssons, inklusive byrackan. Det kalla kriget blev helt plötsligt varmt.

MVH/Arg Motala-bo