Som radioamatör har jag hela världen till mitt förfogande. Jag bara greppar mikrofonen och ser vem jag får kontakt med. Den senaste tiden har jag haft livliga diskussioner med ryssar, detta missförstådda folk. Framför allt har jag utvecklat en vänskap med herr Ondrej Kosygin, en sund man från Jekaterinburg.

Han är glad och stolt över de olympiska spel som hålls i hans land och berättar att även fast kommunalskatten gått upp med 25 kopek betalar han med glädje, då syftet är gott.

Han står på Putins sida, inte bara generellt, utan även i de lite mer heta frågorna. Kommunister världen över har förfasats över rättegångarna mot den subversiva muskikgruppen "Pussy riot" och vår Ondrej har sin uppfattning klar. De är anarkistiska/kommunistiska provokatörer. En av slamporna i bandet bar under en rättegångsdag en tröja med texten "No pasaran", ett slagord vänsterextremister världen över använder. Detta upprör Ondrej.

Jag har ingen rysskräck, jag önskar detta storslagna land all lycka. Nu när kommunismen trampats ned i dyn där den hör hemma kommer ryssarna snart få se sitt land blomstra. Att ha medborgare som herr Kosygin skyndar på processen. Det väldiga landet i öst visar vägen.

MVH/Roland, internationell sekreterare

Det har blivit dags för UFO-Norrköping att släppa loss, att ta några glas. Flera av medlemmarna träffas hos en trogen kamrat i utkanterna av staden, resten kommer att roa sig på egen hand.

Kansliet kommer att vara bemannat fram till klockan 22, frågor, tips och synpunkter skickas efter det till UFO-Sveriges högkvarter.

Vi hoppas och tror att du har överseende med vår permis, man kan inte jobba jämt o ständigt. Fest ikväll, allvar imorgon.

MVH/UFO-Norrköping

Nu börjar jag bli orolig för vår Lennart K Lindström. Jag fick ett sms imorse där det stod att han var vrålkåt. Jag trodde att han skulle kolla på gay-filmer och runka sig till ro, men när jag ringde hans nummer blev det inget svar. Jag gjorde då ett snabbsök i ett par parker, bland annat vid den mytomspunna eken i Vasaparken där killsex brukar ske, men utan napp. Mystiken tätnade.

Naturligtvis har jag ringt RFSL, men Lennart hade inte visat sig där på hela dagen, visste killen i andra änden att berätta. Mysko.

Det har hänt att Lennart raggat på stan, en nästan utdöende form av kontaktsökande så här i datoriserade tider, så han har kanske följt med nån handelsresande till dennes hotellrum. Vi får hoppas på det.

När Lennart får vrålstånd kapar han förtöjningarna med förnuftet, det slutar som bäst med herpes och som sämst kvävd av en gag-ball. Än så länge har det sistnämnda inte inträffat, men han är verkligen ute på hal is.

Tacka fan för att jag hasar runt som en zombie om dagarna, hur skulle du reagera om du tog mina mediciner? Jag börjar dagen med 200 mg Clozapine och två tabletter Cipralex (av okänd styrka). Det gör mig fint avtrubbad och hjälper mig att härda ut på min skyddade verkstad. Brukar kvickna till runt lunchtid.

Sedan hem och glo på film o surfa lite på datorn, sedan dags att dra i sig lite mer medikamenter. Då blir det 400 mg Clozapine, ett par pipetter Theralen och en näve Oxascand. Klubban i bakhuvudet!

Jag är ett dreglande vrak, men hellre det än yxmördartokig. Det är folk som jag som håller apoteken vid liv. Zoiiing, maximal dos!

Jag behöver inte dra upp allt ont Olof Palme gjorde Sverige, det räcker att konstatera att han lyckades skada Moder Svea så illa att hon nu är döende. Det blir stort kalas hemma hos mig den siste denna månad, då vi kommer att äta och dricka gott då denne bödel då svettats i helvetet i 28 år.

Jag har idag genomfört en upplysningskampanj i grannskapet genom handskrivna ark som ca 20 hushåll fick ta del av. Detta inkluderade makarna Hermansson, ökända för sitt engagemang i LO och SAP här på orten.

"En hemsk saga att skrämma nutidens barn med är den alldeles sanna berättelsen om en ondskefull förbrytare vid namn Olof..." Så börjar bladet och lita på att jag inte skrädde orden. Kan jag rädda endast en individ från socialdemokratin varje gång jag tar kampen är mycket vunnet.

Många tyckte illa om Idi Amin, så inte jag. Han stred för sitt land. Många tyckte illa om Kim Il Sung, så inte jag. Han knäppte USA på näsan. Många tyckte illa om... Listan kan göras lång. Endast Stalin värre än Palme var, men bara med en hårsmån.

Det är dags att öppet visa vår avsky för Palme som person och socialdemokraterna som parti. Jag tar gärna täten som så många gånger förr.

MVH/Arg Motala-bo

Regimen har trappat upp jakten på mig, detta efter palavret med boendestödet igår. Jag vaknade tidig morgon och tog på mig UFO-Sveriges uniform samt stoppade en morakniv i byxlinningen. Skulle min lägenhet stormats hade jag bjudit upp till kamp och hårdnackat motstånd, men ingen attack kom.

Istället var det via telefonen trakasserierna kom, jag svarade en gång och låtsades vara någon annan. Det ringde sju gånger till, men då struntade jag i att svara. Jag tog ett bloss för att lugna nerverna och skrattade faktiskt lite grand. Jag är mannen som nedkämpat horder av aliens, tror regimen verkligen att de kan knäcka mig så lätt?

Jag har tillbringat dagen i Vrinneviskogen och levt på rötter, svamp och maskrosblad. Nu är jag hemma igen, men beredskapen är på topp. Att fånga en regimkritiker låter sig inte göras så lätt och att fånga mig, en av landets mest erfarna dissidenter, är en uppgift för stor för polis och myndigheter. De får ta hjälp av reptilianerna, men då kontrar jag genast med mina vänner från Sirius. Kampen fortsätter.

MVH/Herr X, obotlig regimkritiker

Allt sket sig, jag var faktiskt nykter när boendestödjaren kom, men gissa om jag var uppe i varv. Tankarna spann och rösterna kom tillbaka. Jag mådde pyton! Jag föste mannen ur lägenheten och dundrade själv ut efter honom. Det blev ett bloss på gården och en uppläxning.

Han ville prompt ha mig till ett jourapotek, då mitt Theralen var slut, men mig sätter sig ingen på. Jag vägrade, fick höra lite mer tjafs och så gick han. Jag tog två vändor runt kvarteret och så lugnade det ned sig.

Nu är det jag mot ångest och Sjukdomens positiva symptom, men det är en för mig välkänd strid som jag kommer att vinna. Boendestödjaren ska ringa i morgon och det kan han väl få göra, bara han inte ringer före klockan tio. Han ville kolla läget dagen efter, sa han. Jag har duperat slugare personer än honom över telefonen. Mitt psykryck är snart glömt.

Jag sitter här med en öl i handen och väntar på mitt boendestöd. Personen som kommer ska vara här vid 19.00, så jag skulle hinna bli full om jag ville. Kommunen vet ju om mina dryckesvanor och jag har lovat att inte bara berusad när personalen kommer, då kan mitt stöd dras in.

Men vad fasen begär de? Jag var ju hemma strax efter fyra, det innebär tre timmars väntande. Det är inte acceptabelt att plågas så länge utan öl. Nu skiter jag i mitt löfte, jag måste ha lite öl i magen. Personen som kommer märker nog inget, eller vad tror du?