Jag, Helmut och Nils-Erik träffades under eftermiddagen i Helmuts fina hem för en stunds samvaro och gemensam måltid. Helmuts fru tillagade en läcker medisterkorv med potatis och sås och som det fruntimmer hon är såg hon även till att servera grönsaker. Jag var inte nödbjuden, det blev en snar och riklig påfyllning trots att jag egentligen fått mitt kvantum. Vilken storartad spis!

Efter maten drog vi oss tillbaka till Helmuts herrum, där vankades det både konjak och cigarr. Vi slog oss ned i hans bekväma fåtöljer och samtalade om allt från Ulla Billquist (jag är speciellt förtjust i klassikern "Du svarte zigenare") till det förskräckliga avtryck Nils Poppe gjort på vår samtid, denna gycklare.

Jag kan villigt erkänna att jag var en smula rund under fötterna när Moraklockan signalerade att tiden var kommen att bege sig hemåt. Tyvärr är jag på grumliga grunder förvägrad färdtjänst, så det fick bli en dekadent färd medelst droska till mitt hem, men vem är jag att klaga efter en sådan finfin kväll?

Nu slappnar jag av med ett glas punsch i mitt ombonade hem och har allvarliga funderingar på att stanna uppe till efter midnatt med fortsatt fuktad strupe. Varför inte, en stålhård kämpe bör ha all rätt att njuta sitt otium.

MVH/Sune Andesson