Vi blir fem medlemmar som träffas i atriumhusen i Navestad inatt. Det är hemma hos NN vi samlas för att spana från hans uteplats. NN befinner sig i teknikens framkant och har en kikare på stativ som blir vårt främsta redskap för kontakt. Två av oss har mobiltelefon med kamera, men de kan inte fånga det mest avlägsna, det som NN:s vidunder kan fånga.

NN:s fru kommer att brygga kaffe och servera syltkakor, men vi fikar i skift, hela tiden kommer ett vakande öga att hållas riktat mot skyn. Vi bedriver seriös forskning och ger 100 procent, kaffedrickandet får inte störa forskningen.

Hittar vi inget gör det inte så mycket, vi är inte den enda gruppen i landet som spanar inatt. Dessutom är utomjordingarna sluga och vet att maskera sig, därför är det en stor seger varje gång man träffar på något. Skulle man etablera närkontakt vid varje tillfälle vore det inte så roligt att spana, det är som att fiska och få napp vid varje kast; Tråkigt.

Vi tar sista spårvagnen söderut med fullpackade ryggsäckar och vi gör det med vetskapen om att UFO-Sverige görs en stor tjänst. Vi är inte ensamma, tolka det hur du vill.

MVH/UFO-Norrköping

Inte blev det något jobb idag, jag ringde chefen och klagade på fortsatta ryggsmärtor. Betet svaldes och dagen var min att göra som jag ville med. Det blev systembolaget fem i tio, där jag trängdes med Pelle Sjöman, Båten och Finske mannen.

Jag hade med mig ryggsäcken och proppade den full, man vill ju inte råka på någon från jobbet med gröna påsen i handen. Det blev en förmiddagsfylla i Olaiparken och nu sitter jag hemma med en skön berusning i hela kroppen. Imorgon blir det nog jobbet, det är ju bara en dag att slava, sedan kommer ledigheten åter. Vi ses kanske då på ett systembolag nära mig.

MVH/Hasse