Jag gjorde mig till och köpte ett kvarter brännvin åt min kompis (han betalade naturligtvis) och sex öl åt mig. Jag trodde i min enfald att han var på partyhumör, men han sparade hela flaskan. Vad fan, duger inte mitt sällskap, eller vad är det frågan om?

Han utnyttjade mig, då han var för lat att gå själv till systembolaget. Det var inte mitt sällskap han tarvade, endast av bekvämlighetsskäl hörde han av sig. Bussigt, hörru, det ska jag komma ihåg. Gissa hur många gånger han handlat starkvaror åt mig? Noll gånger. Svinhugg går igen.