Jag har runt 20 burkar härlig öl i köket, varav hälften är på kylning. Jag hör dem ropa mitt namn, de vill bli urdruckna snarast. Gudarna ska veta att jag är nära att trilla dit, men det kommer förhoppningsvis inte att ske. Klockan är runt halv tio och har jag klarat mig så här långt ska jag banne mig klara resten av kvällen också. Det är ruskigt hur kroppen kan bli beroende av ett gift som alkohol faktiskt är. Fast när man sitter där med en burk i handen är allt rosenskimrande. Jag ska klara denna dag utan spånken oavsett hur sugen jag blir. Hoppas jag, är bäst att tillägga.

Nu jäklar är det allvar. Upplever svår alkoholabstinens och för att hindra att jag dricker har jag dragit i mig två Oxascand. Vågar ju inte dricka på benso. Jag ångrar att jag gjorde det, för jag vet inte om jag ska lyckas stå emot suget. Har sprungit ut och rökt alldeles för mycket för att distrahera mig. Det säger jag er, är ni inte alkoholister så bli det aldrig. Det är en jämra plåga de dagar man inte smakar starkt. Ja, jag är alkoholist, men har mina vita dagar. Tyvärr. Eller nåt.

Det har blivit dags för veckans andra vita dag. Det ska nog gå bra det här, man har väl varit med förr. Jag aktar mig dock för att ta ut något i förskott, för jag vet att måendet kan svänga snabbt. Men just nu är allt lugnt i alla fall.

Jag skiftar fokus från kröken till röken. Har rökt sju cigg idag, och det är ju rätt så bra. Om jag koncentrerar mig på att vara utan cigg i srörsta möjliga utsträckning går det automatiskt att vara utan alokohol. För ah, ha ha, det går ju så bra för mig...