Det är lördag och jag har hållit igång ett dygn. Dricker öl och Jägermeister just nu, men har även whisky att ta till.

Lullade ned till systembolaget förut och gisa vad, jag fick handla. Otroligt men sant! Nu väntar jag på Ronny och Bosse Rulltårta, så ska nog den här kvällen knäcka gårdagen vad gäller partajande.

Det är stunder som denna som gör livet värt att leva. In i dimman igen, vi hörs!

MVH/Hasse

Jag går all in, satsar 100% av vad jag kan i kampen mot mina missbruk. Alkoholen har fått ge sig idag och jag kan garantera att hur jobbigt det än blir idag kommer jag inte att ta en droppe.

En än svårare kamp är den mot rökningen. Klockan tre på eftermiddagen tog jag min sjätte, sedan dess har det bara blivit en och en halv giftpinne. Sju och en halv cigg alltså och det är ju storartat, speciellt med tanke på att blossen lugnar mina nerver, något jag kan behöva när jag inte dricker.

På något perverst sätt känns det skönt i kroppen att inte ge efter för mina begär, sitter här och skakar. Jag bälger just nu vatten och äter snacks, det får duga. Fimpen jag har i köket ska jag dock röka, då kommer jag upp i åtta cigaretter idag och det är ju verkligen storstilat jobbat av mig. Jag, mannen med järnvilja.

Än så länge är jag utan alkohol. Har 16 ljuvliga burkar i kylen och de väsnas och lever om, de vill bli uppdruckna. Det ska de bli också, men inte idag, ty jag stålsätter mig och tar en match mot missbruket. Kvart över fem och än så länge går allt bra.

Gun i Hälleforsnäs larmade UFO-Södermanland tidigare i veckan, hon hade hittat en besynerlig sten på marken. Vi gjorde prover på den och det står helt klart: Den kommer från yttre rymden.

Detta var ett försklassigt fynd och en medalj kommer med posten, Gun. Ett väldigt spännande fynd, vilket kommer att vårdas ömt av oss alla.

Jag är mentalt inställd på fajt imorogn. Fajten mot alkoholdemonen. Har redan börjat fundera på hur jag ska lyckas med att ha en vit dag. Detta har gjort att mitt pågpende rus störst kraftigt och är inget annat än en första klassens skandal.

Jag får väl svepa lite öl och ta mitt Theralen och sova bort olustkänslorna. Det brukar funka. Vardagen inkräktar på min lediga tid och det är inte okej.

Det är dags att återgå till den skitiga verkstaden på torsdag morogn. Jag borde kanske inte klaga efter två veckors ledighet, men gör det ändå. Lediga dagar kan man inte få för många av, inte sannt?

Nu får det vara färdigtramsat, jag lägger ned experimentet med vita dagar, dagar utan min livsviktiga spånken. Jag mår bara dåligt av dem, så det är inte lönt att fortsätta med galenskaperna. Jag behöver ett milt rus för att funka skapligt i vardagen, så ser verkligheten ut. Således ingas fler vita dagar, men kanske halvvita. Hoppas kan man ju alltid.

Har fått Clozpainet höjt med 200 mg och tar nu 550 mg om dagen. Om det kan göra att jag slipper knastakar är jag nöjd, men jag tvivlar på det. Jag lider av en synnerligen svårbehandlad schizofreni och den låter sig inte besegras i första taget. Dock måste jag behålla hoppet vid liv och hålla alla tre tummar för att medicineringen ska funka. Att slippa min psykiska sjukdom är drömmen och kanske slutar det där, vid just en dröm. Hoppas inte så blir fallet.