Då var vi färdiga för idag, Nils-Erik och jag har hjälpts åt att städa lokalen på Kråkstigen 4. Till hjälp hade vi våra fruar Phain och Joy och det tog flera timmar i anspråk. Nu är där skinande rent.

Någon envisas med att bajsa ned toaletten, så den fick lilla Phain ta ett nappatag med och som hon gjorde det. Nu är toalettstolen vit igen.

Nu kopplar jag av med ett glas punsch och sköna jazztoner från stereon fyller rummet. I källaren ligger Phain och vilar sig efter dagens ansträngningar.

Jag kommer att snarast kalla till ett möte om hur vi ska förhålla oss till Marsianerna och när vi får tillfälle att besöka dem på deras planet. De kan vara rätt jobbiga att ha att göra med. Se bara hur det är ställt med Mars, den är till stora delar ödelagd.

En kallelse till mötet kommer att gå ut till alla gruppchefer, vilka senast ett dygn efter mottagen korrespondens ska återrapportera hur många ur respektive kampgrupp som kommer att dyka upp. Detta så vi vet hur många kanelbullar som ska köpas in. Se till att kolla mailen, snart är det dags för mötet.

MVH/Sune Andersson

Jag ska på onsdag träffa min kp, min kontaktperson. Varför är såklart att denne vill hålla koll på mig under förevändningen att jag just nu mår lite sämre. Med jämna intervaller är jag på samtal med min kp och ibland har det slutat med inläggning på psyket.

Därför kommer jag att köpa på mig flera paket cigaretter ifall det blir raka spåret till Vrinnevisjukhuset och avdelning 25B. Jag har varit med i svängen ett tag och vet hur vården och dess företrädare funkar.

Som vanligt, uppdateras inte bloggen på ett tag beror det på att jag försmäktar bakom psykiatrins murar.

MVH/Herr X

Jag har fått i mig tio cigaretter idag, tio nederlag mot begäret, ett begär jag aldrig tycks kunna stilla. Allt under ett paket får väl anses som godkännt. Jag saknar lite jävlaranamma, motivation stark nog att hålla mig ifrån skiten. Utan den rätta viljan kommer jag aldrig att kunna sluta röka. Nu känner jag mig en smula orolig, så det blir snart ett bloss till. Jag kan inte sluta, beroendet är inte bara fysiskt utan även psykiskt. Jag kan bara hoppas att jag hinner gå och lägga mig för den här dagen innan jag rökt på tok för mycket, det vill säga nitton eller fler cigg.

Så sitter man här då, utan alkohol och med stor lust att dricka. Jag lever för ruset, jag har det så kärt. En dag utan alkohol är en bortkastad dag.

I kylskåpet har jag bara en fem, sex öl, det vore lagom att ta med en arbetsdag dagen därpå, men jag gör det inte. Jag har beslutat mig för att vara nykter idag och det kommer jag att hålla.