Så här i midsommartider vill jag skänka en tanke till alla afrikaner, jugoslaver, araber och zigenare som numera utgör en stor del av befolkningen. Vi kan inte hålla på att tramsa oss med dans kring stången och äta sill och dricka sprit, vi måste tänka på våra exotiska nysvenskar.

De har sina traditioner med hedersrelaterade mord, kattuggande och pangande med öststatsvapen, detta måste vi lyfta fram. Vi får inte vältra oss i rasistiska traditioner, vi måste anamma mångkulturen.

Själv köper jag mig en kebabrulle för att dra mitt strå till stacken. Endast rasister äter med bestick, mat ska tryckas in i truten med händerna på äkta infödingsmanér.

Sill och nubbe idag, cyklon B imorgon. Tänk på det, svenne.

Författat av SFKO

Jag har slutat med min antipsykotiska medicin Clozapine, jag behöver inte skiten. Jag är numera fullt frisk och ser ingen anledning att ta den. Sedan blir jag så förbannat trött av den, vill inte sova bort halva dagen.

Jag har även ett sockerpiller kallat Lergigan som jag ska ta en tre fyra ggr om dagen, den fick jag mot oro, men den är helt verkanslös. Den har jag inte tagit på flera månader. Har även en flaska Theralen i köket, men den är även den värdelös. Sist jag var inlagd kan läkaren ha tagit bort den, jag vet inte och bryr mig inte. Den enda medicin som hjälpt i alla fall lite grann är Oxascand, men den tog läkarklanten bort på grund av mina alkoholvanor.

Jag hör inga röster, jag har inga knastankar. Jag är symptomfri och tror jag sett insidan av psykiatrin för sista gången. Att då ta en massa jox helt i onödan är vansinnigt, jag tar mig en öl istället. Det må synas på mina månatliga blodprov att medicinkoncentrationen är obefintlig, men vården kan ta sig i brasan, de får skicka snuten på mig och tvångsmata mig med piller om de vill ha i mig skiten. Jag totalvägrar.

MVH/Herr X

Nej, något traditionellt firande blir det inte för mig, jag har nyss kravlat ur sängen och öppnat en öl. Jag kommer att spendera kvällen med två kamrater i en liten lägenhet där vi ska dricka oss berusade och prata strunt. Jag ratar den råa fisken, jag avstår vattniga jordgubbar. Tacka vet jag mina trogna öl, de smakar gott och gör en härligt ostadig. En helt vanlig fredagkväll, men det är inte fy skam.