Hullo, hullo! Soon a brand new season will commence and I'm in the mood for three-pointers, to enjoy the spoils of victory. Rangers might have something to throw at the Tims and as always Hearts are on the path to glory, despite the fact that the vermin from Leith (sometimes known simply as Hibs) are back in the premiereship.

I'm through greeting like a bairn, no more losses to the likes of Aberdeen or Partick Thistle, I want my fitba-ditties to echo through the streets fueled by a wet whistle of mine.

The first match takes us to "Boghead" and no papist is going to deter me from wearing my maroon outfit. It's good enough at the Crooked goose on the Royal mile and it's good enough way oot west. Hell, I've even gone to Gorbals and back fully clad in a loyalist uniform.

Feel the passion! Glorious Hearts! If you cannae spell it... well, bad for you.

A wee text from Calum Stewart

Fy fan, Snoka förlorade mot skitlaget Träckai i europaspelet. Blev så förbannad att jag la mig på slafen ett par timmar. Eländet slutar inte där, pestråttorna AIK är orättvist vidare. Satans jävla skit!

Allt är ett enda afrikanskt mörker av värsta sort, jag finner ingen lindring. Jag kommer att dra i mig duktigt med mediciner och svepa ett mjölkglas whisky på stört. Må sömnen ta mig och skänka mig en natt utan drömmar, jag behöver gå in i dimman med knoppen tryggt vilandes på min smutsbruna kudde. Dagar som denna förbannar jag sporten fotboll. Jämra härpil!

MVH/Klacken Persson

Yer old English Bob is back and back with a bang. Have just been released after a stint at the infamous Broadmoor hospital, where I bustled with the likes of Peter Sutcliffe and "Charles Bronson" (Charlie Salvador). The scum of the earth!

I befriended a jolly lad endowed with unruly facial hairs better known as whiskers. An unkepmt character that couldn't care less about his appearance. We hit it off from the start and shared stories about shoplifting and indecent exposure among other offences. Great fun!

We can call him Conrad, his true identity rests safely with me, safe as the Bank of England. The everyday banter with him was more pleasing than a mothfull of Xanax and you wouldn't believe half of what he spat forth. He sure had the gift of the gab.

Conrad suffers from a personality disorder, but you can't keep a good man down. Before long he'll be roaming our streets again and I sure as hell will offer him a fag and a can of Tennent's super if I bump into him. Friends are hard to come by and must be nutured like delicate daisys.

Hirsute Conrad can swing by any time he pleases, my door is always open for him. He'll fit in perfectly in grubby Sheffield. Perverts should be bound for London and not plague Yorkshire. Hope to hear from you soon, mate.

Jag var en sväng till Mötesplats Asken tidigare idag. Det är träffpunkten för oss med "psykiskt funktionshinder" och samlar en stor del av Norrköpings fnoskiga befolkning. De flesta gästerna är förståndshandikappade, så jag som överintelligent håller tand för tunga och anpassar mig till de andras nivå. Jag hamnade vid samma bord som en "det", en kraftigt överviktig varelse som lystrar till ett kvinnonamn. Denna skithög har tidigare haft en nål på jackan med det eländiga partiet VPK:s symbol. Fy fan! Den andra personen vid bordet uttryckte sig gillande om ärkesvinet Göran Persson, han sa att han hade karisma. Ja, jösses...

Personalen har man inte så mycket med att göra och tur är väl det, då de är genuint falska och går omkring med påklistrade léenden i sina fula ansikten. De tycks tro att de gör en storartad gärning när de dräller omkring i lokalerna och bokstavligen klappar en på hjässan. De är minsann vana att handskas med sinnesslöa.

"Ein dasein ohne Leben" lydde parollen för åttio år sedan. Det blev ett skönt "brausebad" och så var det med det livet. Idag hålls genetiskt defekta undermänniskor under armarna och omhuldas av etablissemanget. Jag har under min karriär inom psykiatrin träffat många trasiga människor och inte en endaste individ har varit livsduglig, de är som iglar som parasiterar på systemet.

Jag själv har diagnosen schizofreni. Jag har vårdats både frivilligt och under tvångsvård. Jag har fått polistransport till psyket och jag har förflyttats mellan avdelningarna inklämd mellan väktare, då jag ansetts som farlig för allmänheten. Dock medicinerar jag med Clozapine och har i dagsläget inga symptom. Mitt intellekt är det dock inget fel på, jag slår de flesta på fingrarna i vilket jävla intelligenstest som helst. Dock är det ensamt på toppen, jag får inget ut av att umgås med den dumma massan, jag tarvar ständigt stimulans och försitter ingen chans att förkovra mig inom vilket ämne det vara månde.

Att besöka Mötesplats Asken är för mig en kick, en sorts chockturism i min egen stad. Att gnugga armbågar med dreglande mongon skänker mig visst välbehag. Jag gillar att förnedra mina "medmänniskor", jag går igång på deras olycka. I brist på vänner får man umgås med fienden. Det kan jag leva med.

MVH/Herr X