Min semester är slut, imorgon är det dags att återvända till sysselsättningen. Det var flera veckor sedan jag sov om nätterna, men nu måste det ske. Jag har därför beslutat att ta min antipsykotiska medicin och detta snart. Det blir inte full dos, det skulle göra mig sängliggande allt för länge, då jag förlorat min tolerans, men en tablett blir det åtminstone. Gillar inte att ta skiten, jag vill inte gå konstant drogad. Jag tar självvald låg dos även om jag återfår vissa symptom på sjukdomen, men det ska en riktig karl kunna ta. Psykiatrin har gjort vad de kunnat, de har tvångsvårdat mig och de har sprutat mig med i alla fall tre olika sorters gift. Mitt slarv står de handfallna inför, jag blir inlåst en period, men sängplatserna är få, så de tvingas släppa ut mig tidigare än de önskar. Kanske är jag kapabel till vansinnesdåd (vilket de tidigare tagit som svepskäl för att låsa in mig), men det värsta jag kan tänka mig att utföra är handlingen att välja ett sexpack folköl istället för härlig starköl. Om några timmar går jag in i dimman, men tills dess: botten upp!

MVH/Herr X

Hearts suffered a terrible defeat at the hands of the notorious Celtic (as usual) yesterday. Take my word for it when I say I haven't been sober since. Right now I'm mixing the cheapest stuff available with a tiny amount of the tired old Irn-Bru, I'm a man endowed with a simple taste and only wish to get "comfortably numb", to forget the drab reality for as long as possible. At the same time, in a murky part of the capital, disaster struck when Hibs managed to come out victorious in a most unfair way. What to do? Empty bottle after bottle, of course. I'll run out of steam in a day or to and have plenty of time to spend my dole money buying a ticket for next wekeend's match with the silly hope of seeing a victory for my team at first hand. I do intend to make a brave effort to stay drunk up until then, fingers crossed.

Your Calum

Fy tusan för tidningar, jag läser dem inte längre. Jag hade i många år en prenumeration på Norrköpings Tidningar, men tog det kloka beslutet att avsluta den. Kvällstidningar var länge sedan jag läste, det är mest skvaller uppblandat med grovt vinklade nyheter.

De av etablissemanget ansedda tidningarna DN o SvD är inte mycket bättre, även om de seglar under borgerlig flagg och därmed inte borde propagera för marxismen. De spyr ur sig regimvänlig propaganda och sätter sanningen på undantag till förmån för det politiskt korrekta.

Alla vet att de flesta journalister är kommunister och därmed sätter sin prägel på slutprodukten, ett mischmasch av lögner och rena propagandaartiklar som dimper ned i brevlådor över hela landet.

Missförstå mig inte, jag föraktar borgare lika mycket som deras "motpol" bolsjevikerna. De arbetar mot samma mål och är på god väg att genomföra en närmast total hjärntvätt av den dumma svensken genom sitt monopol på nyhetsrapporteringen.

Jag är just ingen expert på området, men jag kan inte komma på en enda rakryggad journalist. De kanske finns någonstans där ute, men då håller de sannerligen en låg profil. Fast från TV:s nyheter minns jag Lars Orup, när han talade lyssnade man. Han kanske även han var en fähund i regimens strypkoppel, det var jag för ung för att ha haft kännedom om, men han tillhörde den gamla stammen som i alla fall inte tramsade, utan var saklig och korrekt. Måhända paketerade han lögnerna väl, tillräckligt väl för att lura mig.

Ett annat namn jag kommer att tänka på är Cats Falck. Hon och hennes kollega (de arbetade båda två för antingen Rapport eller Aktuellt, minns inte vilken av megafonerna) mördades av Stasi efter att de var otillåtet samarbete mellan Sverige och det så kallade DDR på spåren. Hon var förmodligen inte bättre än sina revolutionära kamrater inom samma skrå, hon var endast en schysst "story" på spåren, men hon dog i alla fall när hon stod i begrepp att dra ned byxorna på vissa svenska storfräsare. Sämre slut kan man få.

Summa summarum, akta er för att okritiskt ta del av nyheter, vare sig de är i tryckt form, utsänds på radio eller visas på TV. Så kallade nöjesprogram gör sitt till för att förstöra oss och bryta ned oss moraliskt, nyheterna (som många naivt lyssnar till med spetsade öron) proppar oss fulla med vadhelst regimen finner passande för dagen. Fy fan för de ormar som gör regimens grovjobb med hjärntvätten. Jag skulle vilja köra ned en rykande färsk blaska i halsen på varenda en av dem, att kvävas av sin egen skit är ett passande slut för dessa lakejer.

MVH/Werner von Oben

Jag har alltid gillat lilla Åtvidabergs FF, kul med lag från lite mindre orter. Det ser dock inte bra ut för laget i Superettan, man ligger på negativ kvalplats. Just nu ligger man illa till mot Dalkurd, ett vänstervridet främlingslag med Abdullah Öcalan som andlig ledare. Det blir väl ännu en förlust, kan inte tro annat. Det börjar osa katt, Division 1 lurar runt hörnet.

Tro't eller ej, men min ständigt panka vän Plankan föreslog att vi ska se Sleppner möta ett linköpingslag i division åtta på tisdag. Honom har jag inte varit på fotboll med på flera år, då han hellre spelar bort pensionen, eller köper sin förbannade folköl för de sista slantarna. Om han tror sig kunna vigga till sig entrébiljettkostnaden av mig misstar han sig å det grövsta. Vi får väl se hur det blir med besöket på Parken.

Jag har inget emot Sleppner, det är på tiden att de får stöd av andra än de röda lössen (under ledning av landsförrädaren Stjernkvist), jag ser gärna att de avancerar i seriesystemet. Fast spelare som Tore Keller och Nil Sliedholm växer inte direkt på trän, startelvan är för mig helt obekant.

Jag fattar posto på den mäktiga VM-läktaren med en sladdrig korv i våfflan, redo att skrika mig hes över minsta sne'spark. Trots allt var Sleppner först i staden att vinna SM-guld, en sådan bedrift är värd att minnas även i denna sjuka, nya tid. Vi kanske ses där, Plankan.