Hej på er, detta är herr X. Idag skulle jag ha hämtat min så kallade apodos-rulle på Apoteket, hoprullade påsar med medicin. Jag tar joxet sporadiskt, därför uppmärksammade jag inte att jag var en vecka försenad med att hämta ut skiten sist jag var där. Araben som betjänade mig (apoteket jag går till är minsann mångkulturellt) hasplade ur sig på sin finaste rinkebysvenska att jag kommit en vecka försent. Hoppsan då, eller nåt.

Jag känner inte för att gå ut idag, jag sitter hemma, om än med besvärande röster i huvudet. Jag har en rejäl hög medicin på köksbordet, de kan jag ta av i veckor. Kanske lite konstigt att psykiatrin inte hört av sig till mig, då jag slarvar med både medicinuthämtningen och de där jäkla blodproven jag måste ta. Fast ringer de kommer jag inte att försöka argumentera eller bortförklara mig, jag struntar högaktningsfullt i dem.

Jag är en viktig person, jag kontaktas av regimen och en viss agentorganisation, både genom TV:n (vilken pratar med mig) och medelst telepati. I takt med att jag trappar ned på psykofarmakan ökar intresset för mig. Mitt sinne är inte längre fördunklat!

Tror jag tar en promenad imorgon och kanske svänger jag förbi apoteket. Jag gör som jag vill, inte fan ids vården skicka snuten på mig, det blir alldeles för dyrt. Jag är fullt frisk, jag behöver inget Clozapine och allt annat i pillerväg.

Jag har idag köpt en ny så kallad mobiltelefon, helt enkelt en mobil telefon utan sladd, vilken jag kan bära på mig och telefonera med utan att vara tvungen att befinna mig hemma för att göra så. Den var dyr, kostade flera hundra, men det kan det vara värt, jag köper sällan elektronikprylar. Jag har redan provat den, jag genomförde ett samtal med Nils-Erik och vi förundrades båda över teknikens senaste landvinningar, jag befann mig på Stora torget och han i sitt hem.

Jag kommer att ha apparaten påslagen från morgon och till kväll, men rent "nöjesprat" betackar jag mig för, sådant har jag inte tid för. Eftersom jag ännu inte lärt mig hantera så kallad e-post har jag i och med mitt senaste förvärv tagit klivet in i den högsta divisionen vad gäller kontaktbarhet.

Framtiden är här, datorer, DVD-spelare och annat jox är vardagsmat numera. Jag är inte den som tackar nej till teknikens under, jag må vara gammal, men tar gärna del av vad forskningen lyckats åtstadkomma. Idag blev det en mobiltelefon, imorgon kanske en kamera som tar bilder utan filmrulle. Vem vet?

MVH/Vän av ordning

Äsch då, hade ingen lust att traska iväg till jobbet imorse. Jag stannade hemma, jag ringde inte ens och sjukanmälde mig. Chefen lär inte vara glad på mig, men en utskällning kan jag ta. Det blev en vända tii systembolaget så fort de öppnat, jag köpte sex svarta Carlsberg. Slog följe med en törstig vän och vi slog oss ned på klassisk mark, Hörsalsparken mitt inne i stan. Vi blev ett gäng, bland annat var Leffe där, han har varit hemlös ett par månader, men låter sig inte nedslås av det, han festade på och var på bra humör. Ingen snut störde oss, vi fick vara ifred. Nu är jag hemma, men jag räknar med ett besök till på systembolaget. Kanske blir det jobb senare i veckan, kanske inte. Denna måndag blir det fest, sedan får vi se hur det blir resten av veckan. Ha det bra!