Jag har haft en eländig dag, det började med att frugan kokat alldeles för svagt kaffe, när ska hon lära sig? Som om det inte vore nog hade konditorn slut på biskvier, det blev bara potatisbakelser. Jag var rejält upprörd när jag kom hem, men jag vet vad en härjad själ tarvar: Ett rågat glas punsch och lite glad musik.

Det blev en skiva med en synnerligen skicklig estradartist, ingen mindre än Teddy Leif och hans örhänge "En glad gutt från Skandinavien". Snart rann ilskan av mig och jag stampade takten så att det ekade i hela huset.

Jag spelade mig igenom 78:varvare efter 78:varvare med hans medryckande melodier, har man väl börjat är det svårt att sluta. Helt plötsligt var punschen slut och en hel timme hade passerat. Jag var vederkvickt, jag var på mitt bästa humör.

Jag tog mig ett glas sötad dryck (är väldigt försiktig med denna förrädiska vara) och en potatisbakelse, jag var på toppenhumör. Ingen plats för mjältsjuka, här var det klackarna i taket. Vem kan vara arg med munnen full med godsaker och ljuva toner från grammofonskivor i öronen? Inte jag.

MVH/Vän av ordning