They are a rare breed, the lads who defiled themselves playing for Celtic and had the common sense to be clad in royal blue at one point in their careers. Playing for Rangers, for all you silly ones out there.

At least two names spring to mind, Mo Johnston and Kenny Miller. A few others, that's it. Are they forever remembered as traitors or was it just a smart career move for them?

People ruined their voice boxes regularly cheering them on from the terraces. Were they worth it? Really? A wow factor seeing a Tim appearing for Rangers? Evil intent or just me being paranoid?

Live and let live, we're all cut from the same cloth. Says I when I'm in a good mood. Maybe it's true.

I'm not trying to belittle them (or maybe I am), I'm asking a serious question. A real live papist up Ibrox way, now that's a sight to see.

Your Calum

En vettvilling i Canada körde på ett stort antal människor och dödade tio av dem. Detta vet ni så klart, så även jag. Men eftersom jag av princip inte köper dagstidningar eller går in på deras hemsidor så får jag snappa upp information lite här och där.

Han ska inte ha några "kända terrorkopplingar" läste jag förut, ett lamt försök att inte åter sätta likhetstecken mellan en viss religion och vansinnesdåd. Nåja, jag vet vad jag tror.

Toronto, staden dådet inträffade i, skryter om att man är synnerligen mångkulturell. Till och med lite mer mångkulturell än genomsnittet. Antingen är gärningsmannen en religiös fanatiker (jag vet vilken religion jag spontant kommer att tänka på), en etnisk kanadensare förstörd av livet i den dekadenta storstaden, eller så är han helt enkelt spritt språngande galen.

Jag finner det löjligt att läsa tillrättalagda rapporteringar om dådet, klarspråk vill marxister sällan prata, de marxister som står för lejonparten av nyhetsrapporteringen. Korten på bordet, för bövelen!

Sjuka dåd inträffar i en sjuk värld. Rotlöshet till följd av den omhuldade mångkulturen och ett förbannat tjat om personlig frihet och liberalism, vilket tillintetgör folkgemenskapen/folkhemmet.

Nu skördar vi de bittra frukterna, jag har slutat förvånas. Nu slog terrorn till i Toronto, vilken blir nästa stad att hamna på löpsedlarna? Kanske lilla Hälleforsnäs, globalismens tentakler når överallt.

MVH/Werner von Oben

Vem har inte "googlat" på sitt namn? Klart man har, kanske hittar man nåt snaskigt. För kanske femton, sexton år sedan var det en lirare som sökt på mitt namn och fick fram en man med samma namn som jag. Han frågade om jag utövade en viss sport. "Ja, för fan", svarade jag. Mannen han "googlat" fram var en halvdan atlet, det visste jag ju. Sedan sa han sig ha läst min personakt hos SÄPO, men tokstollen hade gjort en enkel sökning på datorn. Snokare och mytomaner ger jag inte mycket för, han fick foten från partiet vi var medlemmar i illa kvickt. Fördelen med att vara ordförande, man gör som man vill.

Jag har ett ovanligt namn, så det är tacksamt att söka på det, man träffar rätt med en gång. Inte Anders Svensson, vilken det finns 10 000 av bara i min hemstad. Fast gör man ett bildsök blir det lite knas, inte så många bilder på mig. Och jag är rätt bildskön, vilket slöseri.

Fast visst känner jag mig hedrad, för där finns en hel drös med bilder av kämpar från Wehrmacht. Försvarsgrenen håller jag för mig själv, men det kommer sig väl av att jag har en nu avliden släkting som belönades med Riddarkorset när han gav tuggummituggarna och tedrickarna en näsbränna.

Numera håller jag en relativt låg profil. Inga politiska brandtal eller skapligt förtäckta hot mot marxistiska murvlar i deras förbannade blaskor. Jag brände väl ut mig, men samlar kraft och kanske kommer det på nytt en pansarnäve mot etablissemanget. Då rasslar det väl till i elektronhjärnan och jag kan skratta gott åt regimens patetiska smutskastning, jag får lite nytt att njuta av.

Ja, jag har nog en förhöjd självbild, men vem kan klandra mig när jag åstadkommit så mycket? Jag skäms inte för att erkänna att jag går igång på alla tokerier som skrivits om mig. Jag satte en hel gymnasieskola i skräck (nåja, de kommunistiska lärarna i alla fall) bara genom att bo ett par kvarter bort. Tänk då vad en spefull artikel från mig fick för reaktioner. Och mycket finns kvar därute i den digitala "verkligheten". Om mig har det skrivits sex miljoner lögner. Blir det sex miljoner till?

Eder fascistnazist HW