Jag pratade med en bekant förut. Han är hårda mannen och röstar minsann på SD, saken kom upp då han frågade mig vad jag skulle rösta på. Han är skrymtaktig ut i fingerspetsarna, han påstår sig värna det vita, samtidigt reparerar han bilen (senast häromdagen) hos nån exotisk snubbe. Vidare skyfflar han i sig sån där jäkla snabbmat och är stamkund hos inga mindre än Musa och Nalle. Musa och Nalle! Han har till och med smeknamn på dem. Okej, man kan inte undgå att stödja sådant/sådana man ogillar åtminstone nån gång ibland, men det får väl vara nån jäkla måtta, va'? Håll homo habilis så långt ifrån dig som du kan, eru snäll.

Min kompis ringde förut, han är inlagd på psyket. Jag vet att han bara larvar sig, han ville nog bli inlagd av nån underlig anledning. Han är lite rastlös och har kanske viss oro, men mer tyckte inte jag att det var när jag träffade honom senast. Naturligtvis drog han till med att han var suicidal (som det så fint heter) och det funkade, han blev inlagd. Den enkla gick läkaren på. Det blir att traska upp en sväng till sjukan och hälsa på honom i helgen, med mig tar jag lite läsk. Kul att se insidan av avdelningen igen, det var tretton månader sen sist. Själv har jag varit inlagd för sista gången.

Det har blivit dags för Adlof Hitlers födelsedag, hans 129:e. Han var mannen alla hade/har en åsikt om. Somliga säger att han dog för egen hand 1945, men jag tror han flydde Europa och levde sent in på 1900-talet. Antarktis är en möjlig plats han kan ha gjort till sitt hem. Hitler: Mannen som skakade om världen.

IFK Norrköpings spelare skämde ut sig i huvudstaden, de förlorade matchen mot Hammarby IF med två ett. En viss Muamer Tankovic gjorde Hammarbys första mål och han är född i Norrköping. Full pott för Bajen efter fyra spelade matcher, sämre säsongsöppning för IFK. Resten av kvällen kommer jag att gnissla tänder och svära. IFK ska ju vara "högt i det blå".

Imorgon ska jag uppvakta en bekant på hans 40-årsdag. Vad ger man till nån som har "allt"? Jag gjorde det enda rätta och köpte en sexleksak, det blev en mindre analplugg. Han är ju straight, så jag förväntar mig inte att han ska göra det skönt för sig inför sina gäster, mig inkluderad, men ensam i sovrummet kan han ha det kul.

Det blev en lite mindre modell, jag skulle tippa på att han är härligt trång med en ringmuskel som inte varit i farten tidigare. Själv tarvar jag grövre doningar, men så har jag också haft stjärtsex sedan tidiga tonåren.

Jag tar med mig några kondomer och en burk vaselin, jag lämnar sällan hemmet utan det. Det är alltså inget gay-party jag ska på, men hux flux träffar man på nån sköning, man vet aldrig när. Längtar tills imorgon och tror att min present blir uppskattad.

MVH/Lennart K Lindström

Jag har sedan en tid dragit ned på min medicinering. Jag ska ta 450 mg av den antipsykotiska medicinen Clozapine, men den dosen var det länge sedan jag tog. Har väl kastat i mig allt mellan 100 och 400 milligram. Jag är i remission, som det så fint heter och behöver inte föreskriven dos.

Jag har kört på 200 milligram och det funkar bra. Jag måste upp om morgnarna, tar jag allt jag ska blir jag ett dreglande (ökad salivering är den vanligaste bieffekten) vrak.

Jag har inga röster och har inga knastankar. Jag är väl förankrad i verkligheten, jag uppvisar inga symptom på psykisk sjukdom. Jag planerar att dra ned ytterligare på dosen och fram på höstkanten kanske jag är helt medicinfri. Det går ju bra det här.

Att bli klubbad av en rejäl dos kan väl vara skönt någon gång då och då, men inte varje jäkla dag. Tro't eller ej, jag har faktiskt saker att göra vissa dagar, jag kan inte hasa runt med dreglet hängandes från mungipa och haka. Det är inga sockerpiller jag (inte) tar.

Vem behöver full dos? Endast de sjuka.

MVH/Herr X

Jag tog idag på mig min vårjacka för första gången i år, den räckte mer än väl. Jag skulle på utomhusaktivitet, sätta mig på en parkbänk, med andra ord.

Jag tog med mig ett välkylt sexpack folköl och hamnade i en mindre park och gjorde den trevliga upptäckten att bänkarna nu var tillbaka efter vinterhalvåret. Toppen!

Det var jag och två kompisar som samsades om utrymmet på en av bänkarna. De andra drack så klart starkvaror, men en annan har vant sig vid de svagare ölen.

Jag satt med dem rätt länge och vi gafflade och hade oss. När klockan närmade sig halv sju skulle kompisarna en sista gång till systembolaget, för att sedan bege sig till Gränden, som stället kallas, ett tillfälligt boende för det törstiga gardet.

Vi skiljdes åt och lovade varandra att ses snart igen. Visst tar jag ett varv på stan även imorgon, jag vill ju umgås med mina kompisar, inte sitta hemma och glo. När smakar en Tuborg bäst? I glada vänners sällskap.

Jag stötte ihop med en bekant, jag kallar honom Potatisnäsan. Han var på väg till en fest som några skitiga knuttar hade och detta i ett garage. När vi kom dit (jag passerade stället på väg hem) stod två, tre typer med varsin ölburk i våfflan och såg tuffa ut. Vi hade kommit rätt.

Så löjligt att dra på sig en skinnväst och knattra runt på en opålitlig Harley Davidson. Knuttar känner jag bara förakt för, ölmagade svin med fula tatueringar, gärna med örnmotiv.

Potatisnäsan själv är lågintelligent, kan tänka mig att han njuter av att vara med de hårda grabbarna. Det skulle inte förvåna mig om de lirar Lasse Stefanz och Ultima Thule på den där jämra festen. Och att ha den i ett garage... ja, jösses.

Drick du din smuggelöl, Potatisnäsan och så ser du till att ha historier att berätta nästa gång vi ses. Jag vill höra allt om hårda gängets rebelliska afton. Eller inte.