Snoka hade ledningen borta mot Örebro SK, men inte fan blev det seger, laget släppte in ett billigt mål i slutet. De kan aldrig hålla tätt, det rullar alltid in bollar. Jag var själv inte på matchen, men har en kompis som var det, som jag hade viss kontakt med. Han sket väl i resultatet, han åkte på matchen för att få en anledning att supa. IFK har ett slätstruket lag, en plats i Europaspelet är nog för mycket att hoppas på. Nästa match är mot Kalmar FF, laget med en damtrosa som symbol. Där "måste" det bli vinst.

Jag följde med kompisen till sjukhuset tidigare under kvällen. Han var lite rastlös i lägenheten, men nåt mer såg jag inte. Helt plötsligt sa han att han ville till sjukan och jag följde med.

Jag var med i rummet han frågades ut i och han gjorde ett bra intryck, ett friskt intryck. Psykpersonal ser ju direkt på en om man behöver vård och vård fick han inte.

Det blev som jag trodde, lite Lergigan, detta fördömda sockerpiller. Själv ska jag ta den tre gånger om dagen, men jag slänger den i soporna. Han fick "hela" fem tabletter, vilka ska räcka till måndag morgon. Ja, jösses!

Jag förvånades över att han ville ha omedelbar hjälp, han är ju erfaren med flera psykoser bakom sig. Själv hade jag inget bättre för mig, kunde lika gärna sitta på akutenheten och glo som att sitta hemma och glo.

Kan tänka mig att de flesta som vill ha hjälp akut får vända i dörren, man har ju hört en del historier. Hoppas kompisen tänker efter både en och två gånger innan han kontaktar vården akut igen. Han kan väl gå ut och gå, det hjälper faktiskt.

Endast kverulanter till psyket går.

MVH/Herr X

Snart drar jag iväg till en kompis jag lärt känna inom psykiatrin. Han har schizofreni precis som jag, om nu det har någon betydelse. Närvara kommer även en annan snubbe göra och han är lite smålustig. Han inbillar sig att han lider av psykisk sjukdom och tog Zyprexa en period, hur han nu kunde få den medicinen utskriven.

Skönt snack och film kommer det att bjudas på. Kompisen gillar science fiction, så kanske blir det en Star Trek-film (tyvärr). Kvällen blir alkoholfri för mig och kompisen, men kuf nummer tre brukar ha lite drickbart med sig, vi får se.

Jag sitter mest hemma och glor, jag kan lika gärna kasta bort fredagen hos min kompis. Sitta på rumpan vid datorn kan jag göra resten av helgledigheten. Snart drar jag, skönt att lämna lilla tvåan några timmar.

Jag hängde med Rolle och Finska Mannen till Ria Center. Det hette väl Ria-byrån förut? Nu nytt namn och särskrivet. Där dräller det av så kallade a-lagare och andra stackare långt ned på samhällsstegen, där känner jag mig hemma.

Det blev billig frukost, jag tog två mackor och kaffe med påtår. Personalen var nyfikna på mig, men jag var inte sugen på att sladdra med dem, jag var ju där med mina kompisar.

Vi stannade inte så länge, de jag var där med var ju törstiga, så vi gick till systembolaget. Illa att det ligger så långt bort, bara. Själv smet jag in i en affär och köpte ett sexpack folköl, jag avstår ju det starka numera.

Det blev en sittning i Hörsalsparken, sedan gick vi tillbaka till Ria. Mitt sällskap var lite småberusat, men man är välkommen ändå på Ria. Vi var rätt hungriga alla tre, så vi köpte oss varsin tallrik mat för en rätt billig peng. Ris och panerad fisk, det var inte illa.

Sedan satte vi oss i ett vad man nu ska kalla det. Tre väggar med tak i anslutning till de andra lokalerna. Där brukar vissa sova om somrarna och där har jag suttit många gånger och gafflat med de andra.

Sammanlagt var vi ett par timmar på Ria och hade det trevligt. Jag skiljdes sedan från mina vänner, de skulle åter till systembolaget och jag hem och ta mig en läsk. Om jag inte jobbar imorgon blir det kanske ett besök på Ria även då. Man är till och med välkommen nykter.

Ett bra ställe jag besökt fler gånger än vad som är hälsosamt för min plånbok är "Mitropa", en alla tiders restaurang där man även kan ta sig en öl. Husmanskost har de alltid haft och det är ju att föredra framför orientaliskt jox. Visst är pizza och liknande gott, men jag blir snart trött på sån kost. Kokt potatis med valfritt tillbehör funkar i alla lägen och är svårt att äta sig trött på.

Restaurangen har i en del år ägts och drivits av en snubbe från Tjeckien, tror att han flydde kommunismen och han sköte ruljansen med den äran. En del tjeckisk mat och flera intressanta ölsorter. Dock sålde han hela klabbet till sin son och tyvärr lierade sig knodden med en främling.

Alltid dessa araber. Jag kallar alla bortom Bosporen för araber, jag skiter väl i deras benämning på sig själva. De är överallt, de äger varenda litet hak. Är man som jag för lat för att laga mat regelbundet kvittar det var man äter, svenskägt är rart, eller till och med borta helt och hållet. Det blir att gynna gökungar.

Jag tar njuter gärna av vad omvärlden har att erbjuda i matväg, jag är inte ofördragsam, men varför finns det inga svenskägda syltor kvar? Varför är branschen etniskt rensad? Araber ute, araber inne, araber i hjärta, araber i sinne.

Jag satt några timmar med kompisarna på en bänk på Stortorget. Det var väldigt trevligt och de andra blev rätt fulla, så som jag är van att se dem. Efter ett tag började det regna, men det går att stå under tak vid en närliggande byggnad, så vi ställde oss där tills det dåliga vädret dragit vidare.

En kvinna var med oss och hon drack både cider och öl. Cider som ska serveras väl kyld. Nåja, det går att dricka den rumstempererad i nödfall. Vi var väl en fem, sex personer, gamla vänner allihopa och det fanns inga vakter eller snutar som störde oss. Så ska det va'.

Efter några timmar var mina folköl slut och jag tackade för mig. Samtidigt gick Rolle och Viggar'n till ICA, de skulle snatta lite. Hur länge de andra satt kvar vet jag inte, men jag antar att de blev kvar tills mörkret sänkte sig. Mycket trevligare i en park än på en pub, med sina regler. Det blir en vända till Stortorget även på torsdag.

Banzai på er, trogna (?) läsare. Har precis lyssnat på lite musik via datorn och då bandet Strong style. Bandet med det sköna namnet kommer från mitt favvoland Japan och det lilla jag hört har varit rivigt och fartfyllt.

Arga och stolta unga män, charmant japanskt rebelliska med tuffa kläder och nitarmband och håret på ända. Oförstörda av mångkulturen, för inte finns det så mycket avskrap i Japan?

Jag är dålig på japansk musik, det kanske kryllar av sköna band därute. Jag ska använda en så kallad sökmotor och se vad jag hittar. I Japan är man stolta. I Japan är man disciplinerade. I Japan gör man som japaner gör, annars åker huvudet av. Detta till toner av rock'n'roll. Nog nu, dags för mer Strong style japanese style.

Jag gick hem ett par timmar tidigare från jobbet idag, jag hade ingen arbetslust. Jag klagade på huvudvärk, sen gick jag direkt ned på stan.

Jag köpte mig några 2,8:or och började leta efter kompisarna. I Olaiparken fick jag napp, där var bland annat Pelle Sjöman, Finske Mannen, Viggar'n och Skäggiga Mannen.

Vi satt på två bänkar och tog snabbt fram våra godsaker. Viggar'n hade bara två öl på sig, så han fick en slurk av min klena öl efter lite tjat. De andra drack också öl, men Skäggiga Mannen skulle köpa sig en flaska Kir när ölen var slut. Hur det nu gick med den saken vet jag inte, för han kom aldrig tillbaka efter att han gått mot systembolaget.

Vi drack och vi pratade, det var verkligen trevligt. Inte störde snuten oss heller, det är inte varje dag man har sån tur. De andra blev rätt påverkade och jag kände ett sting av avund. Där satt jag spik nykter. Sällskapet var trevligt i alla fall.

Det lutar åt att jag blir hemma från jobbet imorgon, den är lömsk, den där huvudvärken. Då ska jag lyxa till det med 3,5:or, lite dyrare, mycket godare. En heldag på en parkbänk väntar, det är kvalitetstid, det.