Jag träffade en "norrköpingsprofil" för första gången häromveckan. En bekant tjatade om att vi skulle supa till och jag föll till föga. Fast jag drack bara två folköl de timmar jag var där, lite självbehärskning har man ju.

Hans vän Roffa tittade förbi, jag hade aldrig träffat honom tidigare, bara hört ett och annat. En harmlös farbror och ingen monsterdrickare som ryktet gjort gällande. Han drack bara några folköl och jag sa vid ett tillfälle: "Jaha, har du också Pripps blå". Det var min öl han stulit, visade det sig.

En person tipsade mig senare om en användare på Youtube och de "filmer" han lagt upp och visst var Roffa med. Han blev intervjuad på klassisk mark, nämligen Hörsalsparken. Intervjun avbröts snart, Roffa var tvungen att gå och handla. Raka spåret till systembolaget, med andra ord.

A-lagarna dricker inte så mycket, de har ju sällan pengar på fickan. Det var annat med mig när jag höll igång, en whiskyflaska räckte oftast bara en kväll, sen blev det ett även knippe öl till det.

Det var kul att träffa Roffa, även fast man inte ens kunde hålla en enkel konversation med honom. Dubbeldiagnos har han, det förklarar det mesta. Han köper en starköl varje morgon klockan tio, sen jagar han pant för att ha råd med ett sexpack på Lidl.

Det är skojigt att hänga med avskrapet, jag njuter av andras misär. Att jag, landets största tänkare, frotterar mig med psykfall och patrask mest hela tiden är stor komik bara det. Det går att sjunka lägre, jag har inte nått botten.

Skål, Roffa. Du är en sköning, en koling uti dina nikotingula fingertoppar.

Günther von Kluge mötte döden för exakt 74 år sedan. Fältmarskalk, krigshjälte och bärare av Riddarkorset. Vad han och hans trupper hade att göra långt bort i Asien kan man diskutera och ha olika åsikter om, men han gjorde sitt jobb och som han gjorde det. Jag har upplåtit plats i min bokhylla för lite jox, men en bild på Kloke Hans har jag inte. Denna taffliga text får duga i brist på annat.