Jag har länge stört mig på ordet vetenskapsman. Läs det, smaka på det. Vetenskapsman. Man. Det patriarkala förtrycket lever och frodas, trots nödvändiga kampanjer som metoo, införandet av ordet hen och jag vet inte vad.

Vore det inte på sin plats att döpa om ordet till vetenskapskvinna? Nej, förresten, det finns ju inga kön. Det måste heta vetenskapsperson, då blir ingen kränkt och alla blir nöjda och glada.

Jag förtrycker kvinnor dagligen, inte bara genom mitt sexistiska språk. Bland annat går jag omkring orakad. Hår i ansiktet är det bara vi män och en och annan skäggiga damen som har, jag måste snarast epilera mig.

Det här är viktiga frågor, vi måste ta kampen redan idag, ta kampen på alla plan. Jag kommer att mejla Kommunistiskt initiativ snarast, jag sätter mitt hopp till Gudrun Schyman. Jag kan till och med tänka mig att swisha en hundring till henne så hon har råd med riktigt gott rödvin.

Det finns inga länder, det finns inga folkslag, det finns inga kön. Gud gjorde fel när han hängde på mig en snopp och en pung, det inser jag nu. Om jag lyckas väcka tillräckligt många kanske det där Leninpriset blir mitt. Fast den största belöningen kommer när drömmen om den den klasslösa och könlösa världen blir sann.

Karl Marx satte bollen i rullning på 1800-talet, ska det behöva ta 200 år innan mönstersamhället realiseras? Jämlikhet nu!