Jag och mamma gick en sväng till affären. Hon och pappa bor i ett tidigare lugnt område med både speceriaffär och vårdcentral i närheten, men nu är även det förlorat till mångkulturen. På vägen till affären såg jag en afrikan och en arab och jag tackade högre makter för att jag inte längre äter frukost, då hade den hamnat på backen.

Precis utanför affären barre kryllade det av afrikaner. De tjoade, de levde om. Några av dem hade särk på sig, oklart om de även bar machete. Vilket härligt folk, vilka samhällsbyggare.

Jag blev så klart förbannad och sa vad jag tyckte om dem och tro't eller ej, jag fick en gillande blick och ett försiktigt skratt från en svensk kvinna som förmodligen var lika upprörd som jag. Tur att hemliga polisen var på kafferast, annars hade det blivit tre dar i buren (heja Thore Skogman).

Jag sitter gärna hemma och retar upp mig, men jag ger även mångkulturen små nålstick, motstånd på mitt lilla vis, när jag retat upp mig tillräckligt. Det blir lite klistermärken och ett och annat flygblad. Och kom för fan inte och gnäll på det jag gör, ta på dig ett bombälte då, om du är så radikal.

Ooga booga, jalla jalla! Fy fan!

MVH/Pelle Jönsson