Ibland är det bra att rensa e-posten, eller vad tusan det nu kallas. Jag får så mycket skräp, ibland flera hundra mejl i veckan. Idag loggade jag in och började rensa, men så såg jag ett intressant mejl för en gångs skull. Det var från min gamle vän English Bob.

Vi har bara träffats ett par gånger, men då gjorde han ett mycket bra intryck på mig. En rapp och kvicktänkt sanningssökare, en första klassens ufolog, skulle det snart visa sig. Nu kan jag inte längre besöka honom, då färjorna från Göteborg lagt ned rutten till England (mig får di aldrig på ett flygplan), men vem behöver sånt? Nu finns ju Internet.

Han berättade att han driver UFO:frågan hårt och med stor framgång. Han ska ha fått kontakt med den världsberömda David Icke och det är ju glädjande. När David Icke talar lyssnar man.

English Bob har etablerat en bas högst upp på ett berg, Micke, nånting. Där har han placerat en hemlig, elektronisk apparat som han använder för kommunikation med utomjordingar. Av säkerhetsskäl spelar han inte in något, men jag tvivlar inte på hans ord; Han har fått höra häpnadsväckande saker, saker som skulle orsaka panik och till och med revolution om den dumma massan fick ta del av dem.

English Bob är mannen som alltid tar kampen. Att vila på hanen är honom främmande, rent tossigt. Tydligen propagerar han till och med på fyllan, något som fått honom portad från flera pubar i hemstaden Sheffield. Han anar en konspiration, där till och med pubägare är värvade av fienden. Jag håller med, jag har liknande erfarenheter.

Det var både roligt och intressant att få ett mejl från min vän och kanske svarar jag honom till och med. Jag läste engelska i sex år (tror jag det var), my inglish is wery good. Jag får lite dåligt samvete över att jag varit lat det senaste året, jag får väl ringa Sune Andersson (sveriges mest aktade ufoit) i Motala och ta tag i saken. UFO:saken.

Tack, English Bob, för ditt mejl. Lita på att UFO:frågan snart kommer att diskuteras på högsta ort i inte bara England, utan även Sverige. Det är din förtjänst. Och min. Lite grann. Klaatu barada nikto.

MVH/Broder X

Mamma ringde och väckte mig. Hon hade tydligen ringt ett antal gånger, men jag sover hårt och ibland vaknar jag av telefonen, men orkar inte gå upp och svara. Det var tur att jag till slut gjorde det idag, för hon bjöd in mig på lite festligheter.

Jag såg bilder från min familjs julfirande på Facebook och det såg mysigt och juligt ut, idag är det min tur att få ta del av gemenskapen och smörja kråset. Jag vet att det äts en hel del när min släkt sätter sig till bords, men nåt måste det finnas kvar, annars hade väl inte mamma ringt och bjudit in mig. Ett par bitar sill räcker åt mig.

Jag går till affären först, ska köpa en flaska must. Är det fest så är det, då får det kosta. Igår kalla köttbullar hos Pelle Hörsel (han kan fan inte ens sköta en mikrovågsugn), idag sill hos mina föräldrar. Det är kul med jul.

MVH/Herr X