Jag kom billigt undan, jag kom gratis undan. Jag skulle hämta ut min nya medusin förra veckan och skulle få betala 400 kronor. Jag som betalar pängar varje månad till Apoteket skulle alltså pungslås å det grövsta. Naturligtvis ringde jag min kontaktperson, denna måste göra skäl för sin lön och faktiskt hjälpa patienter ibland. Det gjorde susen.

Jag var till Apoteket idag igen och si, då var det gratis. All annan medicin sind kostenlos för mig, inte betalar jag extra för mitt tredje antipsykotiska preparat. Jag visst väl att jag hade rätten på min sida. Jag har alltid rätt.

Någon annan får betala för min medicin; De stackars skattebetalarna. En årsförbrukning av denna kostar över 36 000, lägg därtill priset på allt annat jag stoppar i mig. Då är det ju ganska futtigt att faktiskt barre betala kanske 600 i månaden.

Jag vill lägga allt krut på chips, Dr Pepper, snabbmat o cigg. En goddagspilt vill jag va'. En goddagspilt jag är. Finemang!

MVH/Herr X

Då är det ännu en natt, ännu en vaknatt. Jag har roat mig med att kolla på gamla spel-godingar på Youtube, bland annat mästerverket "F-Zero GX". Det var tider det, Nintendo 64, Gamecube och allt vad maskinerna hette. Jag insåg nyss att klockan snart är tre, tiden går fort när man har roligt.

Jag hade säkert kunna sova om jag hade tagit mina meds (jag tänker Nozinan), men har lite saker att göra under måndagen, jag vill helst inte bli liggandes i sängen.

Nu ska jag onanera till Internetporr, sedan blir det att kolla på fler spelvideos på Youtube i flera timmar till. Ha det bra, vem du än är. Det ska jag ha.

MVH/Herr X

Nu närmar sig dödsdagen för de avrättade efter Nürnberg-rättegångarna. Var jag en av de olyckliga? Det är mycket möjligt.

Jag har dryftat mina tankar med främst psykiatripersonal (jag har inte så många andra att prata med) och faktiskt aldrig fått ett nej till svar. Tvärtom har de velat veta mer.

Jag har i många år trott mig vara Adolf Hilter reinkarnerad, men det kan vara fel. Alternativet är att jag var Fritz Sauckel, en hårding i Hitlers sold. Någon av de två var jag, det kan jag ta gift på. Eller Clozapine.

Jag var mäktig, jag hade en fanatisk kohort redo att följa minsta lilla order. Spola fram tiden drygt 70 år och jag är fortfarande mäktig, men på ett annat sätt: via mitt sjätte och sjunde sinne.

Jag upplever ett liv med rätt mycket besvär och jag hoppas att det är Guds sätt att straffa mig och att jag får tillträde till himlen och välkomnas av Honom när mitt liv på jorden är över. Fast om man anställt massmord i ett tidigare liv kanske det inte räcker att ha lite klena nerver för att behaga Gud och på så sätt sona sina brott. Men jag hoppas.

Kanske hette jag Adolf, kanske hette jag Fritz. Om bara psykiatrin visste, om bara mina grannar visste.

MVH/Herr X

Min dumma kontaktperson ringde inte upp mig idag som denne lovat att göra. Jag var hemma och vaktade telefonen förgäves. Dessutom har jag slut på benso, kunde inte gå till mottagningen o hämta på grund av det.

Nu måste jag ringa akutenheten och betala 150 kronor för tre dagars medicin. Dessutom finns risken att man blir inlåst, LPT:ad, om man visar trynet på sjukhuset.

Hade jag haft alkohol hemma kunde jag ha supit bort mina bekymmer, men nu är jag plågsamt nykter och klar i skallen. Jag är förbaskad på (van)vården. Blä!

MVH/Herr X

Jag är vaken jämt! Jag behöver inte sova! Visst sover jag en timma då och då, men jag har inte mycket till sömnbehov. Dessutom ska vården ringa mig under dagen, vore typiskt mig att sova då och inte höra telefonen. Det finns saker man kan göra om nätterna. Man kan slötitta på TV, man kan porrsurfa och man kan ta promenader. En annan trivs förträffligt med att vara vaken om nätterna.

MVH/Herr X

Jag har varit hos min gode vän Nils-Erik på en måltid. Hans vid spiseln skickliga fru tillagade en mycket god lappskojs och jag åt med förtjusning. Min egen lilla fru (hon är hemma efter sin sjukhusvistelse) kan knappt steka fiskpinnar.

Maten intogs i herrummet och var utsökt. Efter avslutad måltid dukade Nils-Eriks fru av (utan att han var tvungen att ryta i åt henne) och ställde sig vid diskhon, medan jag och min vän tog oss varsin cigarill och skroderade en smula om våra ärorika liv.

Lita på att jag kommer att hälsa på Nils-Erik snart igen. Han bor i ett väl fungerande hushåll till skillnad från mig som har en helt oduglig liten fru. Nåja, nu ska jag ta mig ett glas punsch och somna mätt och belåten. Adjö.

MVH/Sune Andersson

Jag var nere på stan och tänkte passa på att hämta ut min Zypadhera-spruta till nästa vecka. Döm om min förvåning när damen i kassan ville klå mig på 400 spänn. Jag som hämtar ut medicin varannan vecka i så kallad apodos (påsar med medicin) och betalar pängar en gång i kvartalet ska alltså betala extra för Zypadhera. Idioti!

Zypadhera är en antipsykotisk medicin och levereras i form av spruta och behållare med vätska. Det finns ingen anledning (tycker i alla fall jag) att ta extrabetalt. Inte en chans att jag betalar för den, det skulle bli nästan 10 000 om året.

Det blir ett samtal till min kontaktperson imorgon, om nu slinkan behagar att svara i telefonen. Tack, men nej tack till Zypadhera om den inte täcks av den penning jag redan kastar ut på övrig medicin.

Det är rätt dyrt att vara sjuk och knapra medusin. Jag vill inte att det ska bli än dyrare.

MVH/Herr X

Nu har det gått så långt att jag inte kan minnas senaste natten jag sov. Under söndagen sov jag en stund på förmiddagen, så sömn får jag, men inte nattsömn. Jag har medicinhämtning imorgon, först på apoteket och sedan på "mottagningen" och jag måste vara där mellan tio och tolv. Jag hade tänkt göra ett nytt försök med främst Nozinan för att få sova, men risken är att jag ligger och snarkar hela morgonen och förmiddagen. Ja, ja, jag börjar bli van. Det där med åtta timmar sömn varje natt har jag gett upp. Ca två timmar i slafen varje förmiddag räcker för en annan. Tills jag kraschar.

MVH/Herr X